Att Estland, Lettland och Litauen sedan snart två månader är fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen Nato är ett faktum som Ryssland har mycket svårt att förlika sig med.
Dessa tre forna sovjetrepubliker vill Ryssland gärna se som sitt "nära utland", som beståndsdelar i Rysslands intressesfär - länder i vilka Ryssland vill bygga upp ett så starkt inflytande som möjligt, för att om möjligt i tidernas fullbordan återupprätta sin överhöghet över dem.
Att de baltiska staterna, trots Rysslands öppna motstånd, lyckades med sin strävan att bli medlemmar av Nato är ett stort utrikespolitiskt nederlag för Ryssland, som skaver och nöter på självkänslan.
Detta nederlag har den ryska politiska eliten uppenbara svårigheter att hantera. Ibland försöker man låtsas att man inte bryr sig. De baltiska länderna får skylla sig själva som betalar ett högt pris i form av en storsatsning på sina försvar mot ett hot som Ryssland påstår inte finns. Vid andra tillfällen uttalas "oro" över att de baltiska staternas Nato-inträde skulle "öka spänningen".
Den ryske försvarsministern Sergej Ivanov följde den senare strategin häromdagen vid ett möte mellan Nordens och Rysslands försvarsministrar i S:t Petersburg. Han meddelade att de baltiska staterna "efter Natointrädet utgör ett allvarligt problem för den regionala säkerheten i norra Europa på grund av spridning av utländska trupper på deras territorier, samtidigt som dessa stater inte deltar i CFE-avtalet" - det avtal som reglerar de konventionella styrkorna i Europa.
Den ryske försvarsministern behagade hyckla. De enda utländska styrkor som finns i de baltiska länderna är de belgiska jaktplan som övervakar deras luftrum. Till skillnad mot vad som är fallet vid flera andra av Rysslands gränser är gränsen mot de baltiska staterna mycket lugn.
Ryssland har en enda logisk anledning att känna "oro" i detta sammanhang - och det är om man till äventyrs planerar ett militärt angrepp på någon eller några av de baltiska staterna. Att Nato utan anledning skulle angripa Ryssland är uteslutet, vilket herr Ivanov naturligtvis mycket väl vet.
Trots det uttalade försvarsminister Leni Björklund "en viss förståelse" för de ryska synpunkterna. Det är en beskäftighet som statsrådet borde ha besparat sig.
Sveriges uppfattning, bekräftad av statsrådet, är att Nato-utvidgningen stärkt freden och säkerheten i Europa. Då skall man också avstå från att skapa oklarhet på den punkten.