Hets och religion
I går inleddes Göta hovrätts prövning av åtalet mot en frikyrkopastor på Öland för hets mot folkgrupp. En rad debattörer kräver nu att pastorn frikänns. Men alla argument för denna ståndpunkt är inte lika bra.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Tingsrätten i Kalmar dömde Green till en månads fängelse och domen prövas nu på nytt. Hans försvarare, advokat Percy Bratt, hävdar att Greens uttalanden ligger långt från den typ av hat- och hetspropaganda som riksdagen har avsett.
Finner hovrätten att Greens uttalanden inte är sådana att de faller inom det område som riksdagen avsett så ska han självklart frikännas. Ett argument för denna ståndpunkt är att han, efter att ha utmålat de homosexuella som upphovet till aids, ombud för onda makters spel och annat i samma stil, mot slutet av predikan uttalade att homosexuella trots sina "synder" ändå inte kan fördömas som människor. Ett annat argument är att regering och riksdag i första hand motiverade lagändringen häromåret med hänvisning till den extremt brutala typ av hets mot homosexuella som brukar bedrivas av nazistiska grupper och som syftar till att inspirera till våldshandlingar eller mord.
De som i likhet med UNT har argumenterat för att hets mot homosexuella ska innefattas i brottet hets mot folkgrupp har också hänvisat till den form av hets och öppna uppmaningar till våldsdåd som brukar ingå i nazistiska gruppers repertoar. Både UNT och andra har också påpekat att kompletteringen av lagen inte innebär att religiös förkunnelse kriminaliseras eller att det skulle kunna bli ett tryckfrihetsbrott att trycka eller sprida Bibeln (eller t ex Koranen).
Avgörande för om hets mot folkgrupp ska anses föreligga är syftet - det som i lagtexten kallas "uppsåtet". Ingen lär kunna hävda att syftet med att ge ut Bibeln är att hetsa mot homosexuella eller mot någon annan grupp. Och det är naturligtvis fullt möjligt att på religiösa grunder ta avstånd från homosexuella handlingar utan att för den skull attackera homosexuella som människor.
Men attacker mot homosexuella som människor (eller attacker mot judar, muslimer, svarta eller andra) blir däremot inte legitima bara för att de ibland kläds i religiös språkdräkt. Det finns nazistgrupper som organiserat sig som "kyrkor". Ku Klux Klan uppträdde i religiös utstyrsel. Radio Islams sändningar bestod av tvättäkta nazistpropaganda av europeisk 30-talstyp, men de ansvariga låtsades att det handlade om religion.
I en del inlägg som argumenterar för att Åke Green ska frikännas ignoreras denna del av problemet. Så kan man göra om man anser att hets mot folkgrupp över huvud taget inte ska finnas i brottskatalogen och att ingen följaktligen någonsin ska kunna dömas för det. Men anser man att det finns goda skäl för att denna lag ska finnas kvar så måste man också anse att det kan finnas situationer då den måste kunna tillämpas och leda till fällande domar.
ett verkligt eller föregivet religiöst sammanhang är inget intellektuellt hållbart kriterium för när lagen inte ska gälla och någon distinktion av detta slag har heller aldrig gjorts. Frias Åke Green betyder det alltså inte att lagen alltid måste göra halt inför hets som bedrivs under religiös etikett.
Om han å andra sidan fälls betyder det inte att all religiöst motiverad förkunnelse med avståndstaganden från homosexuella handlingar automatiskt kan åtalas och fällas.