Högre kvalitet i utbildningen
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Den högskoleproposition som presenterades i går innehåller flera välkomna förslag som kan höja den högre utbildningens kvalitet avsevärt.
UNT uppmärksammade i går på ledarplats att matematik och ett antal moderna språk kommer kunna räknas som "meritämnen" och väga tyngre på avgångsbetygen från gymnasiet.
Lottningen av högskoleplatser, som hittills använts på bland annat läkarlinjen när flera sökande haft högsta betyg, tas bort helt. Flit och merit ska helt enkelt få väga tyngre vid ansökningar till högskolan, vilket inte bara är rättvisare för den enskilde sökanden utan också bidrar till att höja kvaliteten i utbildningen.
Regeringen föreslår att högskolornas möjlighet att kvotera in sökande tas bort helt. Högskolor som kvoterar in studenter på grund av kön eller invandrarbakgrund må göra det utifrån en lovvärd ambition att öka utbildningens mångfald.
Likväl strider kvotering mot principen att en sökandes meriter ska vara avgörande för om han eller hon får en studieplats.
Dessutom gynnas sökande från studieovana förhållanden redan av att Sverige har ett av världens mest generösa system för antagning till högskolan. Gymnasiebetyg kan i allmänhet läsas upp och en sökande kan också göra om högskoleprovet hur många gånger han eller hon vill.
Ingen viktning sker heller mellan högskoleprov och betyg utan antagningsenheterna på högskolor och universitet nås automatiskt av den sökandes bästa resultat.
Detta är ett system som lämnar stort utrymme för någon som behöver mer tid på sig för att samla på sig de meriter som krävs för att bli antagen till högskolan.
Regeringen vill nu göra examensstrukturen mer internationellt anpassad för att förbättra svenska akademikers möjligheter till jobb utomlands.
Bland annat vill man införa en internationellt gångbar mastersexamen. En mastersutbildning kräver dock att skolan har forskning knuten till ämnet och kommer därför inte kunna erbjudas på alla högskolor.
Utbildningspolitiska behov får således gå före regionalpolitiska målsättningar, eftersom mastersutbildningarna främst kommer att erbjudas på de större högskolorna och universiteten om förslaget går igenom. Dessa högskolor kommer då också att få högre status och bli mer attraktiva för studenter.
Kanske är regeringen därmed beredd att gett upp sin syn på högskolorna som ett regionalpolitiskt instrument bland andra.
Förhoppningsvis kommer den högre utbildningens kvalitet nu att prioriteras framför drömmar om ett universitet runt varje husknut.