Högre räntor väntar
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men att ekonomin går som tåget betyder inte att regeringen inte har bekymmer. I själva verket kan den starka ekonomiska utvecklingen i sig skapa problem. Det första gäller risken för räntehöjningar.
Om riksbanken märker att avtalsrörelsen ger större lönehöjningar än vad ekonomin tål så höjs räntan. Om löntagarna å andra sidan räknar med räntehöjningar så kräver de kompensation i form av högre lön - kanske med resultatet att Riksbanken höjer räntan ännu mer. Höjda räntor betyder bl a dyrare bostäder - en utveckling som också kan väntas om fastighetsskatten sänks. Å andra sidan betyder mycket höga räntor sannolikt att bostadspriserna stiger något mindre.
Hur det här spelet slutar är det ingen som vet. LO oroar sig och finansminister Anders Borg räknar själv med stigande räntor - och när budgeten lades fram i går steg räntorna mycket riktigt, samtidigt som kronan stärktes.
Högre räntor är givetvis mest besvärliga för folk med lägre inkomster. Om allmänheten uppfattar läget så att regeringen gynnar personer med högre inkomster så får regeringen politiska problem.
Regeringens andra huvudproblem gäller den s k matchningen mellan arbetslösa och nya jobb. På grund av den dånade högkonjunkturen drabbas allt fler områden av brist på arbetskraft. Ändå går nästan en miljon människor utan jobb.
Finansministern har själv erkänt att han blev förvånad över att bristen på arbetskraft är sås Tor trots att så många går utan jobb. In söndagens Agenda i tv fick han frågan hur regeringen ska se till att de arbetslösa har rätt utbildning för att kunna ta de lediga jobben. Finansministern hänvisade till de olika statliga program som finns eller ska starta. Men frågan är om de har den omfattning som skulle behövas. Dessutom är erfarenheterna av utbildning i a-kassans regi inte särskilt positiva.
Vad som behövs är större rörlighet på arbetsmarknaden. Men det förutsätter antagligen impopulära lagändringar som moderaterna bundit sig för att inte genomföra, som lägre ingångslöner eller större möjligheter för arbetsgivaren att avskeda.
Vill man att det ska vara lätt att byta jobb eller vidareutbilda sig behövs kanske större trygghet för de anställda genom a-kassan. Men om denna blir högre så betyder det samtidigt att färre kommer att söka jobb. Just på denna punkt är forskningen entydig. Det finns alltså ingen enkel lösning som på det problem som regeringen - och arbetsmarknaden som sådan - står inför.
Men lösningen av just denna fråga hör till det som avgör regeringens framtid. Om antalet anställda ökar tillräckligt mycket och arbetslösheten tydligt sjunker så kan regeringen antagligen få väljarna att överse med sänkt a-kassa och minskade förmåner i sjukersättningen. Men om arbetslösheten bara påverkas marginellt så blir det svårt att bli omvald.