Hoppet släcks för Tjetjenien
Med Aslan Maschadovs död släcks för överskådlig tid det sista hoppet om fred i Tjetjenien.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Aslan Maschadov blev 1997 Tjetjeniens folkvalde president. Han kritiserades, med visst fog, för att han inte förmådde skapa ordning och reda i landet. Men troligen var den uppgiften omöjlig från första början.
Sedan Ryssland för andra gången på ett decennium 1999 invaderat Tjetjenien marginaliserades Maschadov. Andra främst, den hårdföre Sjamil Basajev blev tongivande i motståndet mot den ryska ockupationen. Maschadov förblev likväl in i det sista en förnuftets och moderationens röst.
Så sent som för några veckor sedan utlyste han en tillfällig vapenvila och erbjöd bara för några dagar sedan Putin förhandlingar.
Men för Putin är alla tjetjenska ledare utan åtskillnadþ!s>"banditer" och "terrorister" som man inte förhandlar med. President Putin gör ingen skillnad mellan Basajev, som tog på sig ansvaret för terrorattacken i Beslan, och Maschadov, som fördömde den.
Med Maschadov undanröjd finns det ingen moderat tjetjensk ledare, med något folkligt stöd i behåll, för ryssarna att tala med — den dag de inser att deras nuvarande destruktiva politik bara leder allt längre in i återvändsgränden.
I åratal har Putin upprepat sina alltmer urvattnade försäkringar om att segern i kriget väntar bakom hörnet.
Men sanningen är att kriget fortsätter — ibland intensivare, ibland på sparlåga. Varje vecka dödas och såras ryska soldater i Tjetjenien.
Och det värsta av allt. Kriget visar tydliga tendenser att sprida sig vidare i Kaukasus. Putins efterträdare får kanske skäl att förbanna hans stelbenthet.