Hoten mot Östersjön
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Geroi Sevastopolja lämnade i lördags morse Ventspils i Lettland med en last på 50 000 ton brännolja. Innan fartyget tilläts lämna hamnen kontrollerades det av influgna inspektörer från Spanien, Frankrike, Danmark och Storbrotannien. Några formellt hållbara skäl för att hindra fartyget fanns inte.
Geroi Sevastopolja följer samma rutt som tankern Prestige, som förra året bröts sönder i en storm och orsakade en enorm miljökatastrof utanför Spaniens Atlantkust. Föga förvånande är upprördheten i Spanien stor; de spanska myndigheterna har gjort klart att man, om nödvändigt med militära medel, kommer att hindra fartyget från att komma in i Spaniens 200 sjömil breda ekonomiska zon.
EU-LÄNDERNA införde relativt nyligen ett förbud för fartyg med endast enkelt skrov att anlöpa hamnar inom EU. När Lettland och de övriga baltiska staterna om drygt fem månader blir medlemmar av EU utsträcks förbudet automatiskt dit.
Det innebär dock inte att problemet därmed för Östersjöns del skulle vara löst. Det är nämligen Ryssland som är den stora miljöboven i detta sammanhang. Landet tillämpar inte, och kommer av allt att döma inte på länge än att tillämpa EU:s bestämmelser i fråga om kvaliten på de oljetankers som tillåts besöka landets hamnar.
Den stora oljehamnen Primorsk vid S:t Petersburg, längst inne i Finska viken är i sig utmanande. Till det kommer planerna på att borra olja utanför Kaliningrad (och Litauens kust med de unika sandrevlarna). Ryssland måste förmås att besinna sitt ansvar.