Hur många företag rymmer ett kluster?
Pharmacia, Uppsalas stora, stolta flaggskepp på läkemedelsmarknaden finns inte längre, i varje fall inte i Uppsala. Eller? Är det i själva verket så att det är Pharmacia vi ser i den spännande men också något nervösa och ömtåliga klusterbildning i Uppsala som heter bioteknik?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Nej, sa företagsekonomen och docenten Alexandra Waluszewski för två år sedan.
Anders Waxell, som i går disputerade i kulturgeografi på avhandlingen Uppsalas biotekniska system, gör en annan tolkning. Det finns ett starkt nätverk som binder samman Uppsalas bioteknikföretag. Nätverket förefaller ha sitt ursprung i just det försvunna
Pharmacia. De flesta som sitter i ledningen för Uppsala bioteknikföretag arbetade en gång på Pharmacia.
Konkurrens finns men samarbete på många områden förefaller stå i förgrunden. De anställda har skapat ett brett nätverk och när någon sägs upp på det ena företaget får hon eller han jobb på ett annat i nätverket.
Parallellen till det av många beundrade Gnosjö ligger nära till hands. Skillnaderna är visserligen stora.
I Gnosjö finns en enklare tillverkningsindustri medan produkterna i Uppsalas bioteknikföretag är högspecialiserade och forskningsbaserade.
Men i andra avseenden finns likheter. På båda ställena hjälper man varandra i stället för att i första hand konkurrera. Och i Gnosjö har det varit kyrkan, församlingen som var kittet mellan de olika företagarna medan Pharmacia tydligen har utgjort den sammanhållande grunden i Uppsala.
Frågan är om det här samarbetskonceptet är gångbart för framtiden, om det kan få fler företag i branschen att knoppas och utvecklas?
Förutsättningarna förefaller finnas. I onsdags samlade samarbetsorganet Uppsala Bio och Naturvetarförbundet arbetssökande naturvetare till en heldag i Uppsala. Många kom, fler än 200, och många just med bioteknisk utbildning bakom sig. Många var disputerade — och sökte jobb.
Den akademiska karriären är inte att tänka på. Staten ger inte tillräckligt med forskningspengar till naturvetenskap och teknik, mullrade Naturvetarförbundets direktör Jörgen Ohlsson.
Och bioteknikföretagen då? Ja, de är små och tillväxten går nu uppåt efter några magra år. Men det verkar tveksamt om de kan svälja alla dem som utbildat sig för branschen.
Branschen är ju inte lätt. Anders Waxell efterlyser ett storföretag av Pharmacias sort som nav — men fler små företag baserade på nya idéer och rön måste kunna uppstå.
Riskkapital är den stora stötestenen. Det måste få ta tid att utveckla företag av den här sorten men lånemarknaden är otålig. Marknaden finns i alla fall — utanför Sverige. Så nog finns det plats för fler bioteknikföretag i stan.