Den frågan har tre forskare funderat på och presenterar nu sina slutsatser i en bok, Det svenska miraklet i repris? (SNS förlag). Som svar lägger de fram två alternativ, ett bra och ett dåligt. Det goda alternativet förutsätter djupgående reformer, det dåliga inträffar om ingenting görs.
Bilden av svensk ekonomi är inte så ljus, enligt de tre forskarna Ulf Jakobsson, Pontus Braunerhjelm och Thomas Andersson. Det forskas mycket i Sverige men forskningen ger inte mycket utdelning i form av nya företag och nya jobb. Inte heller har svenska företag satsat på högteknologisk produktion, om man undantar ett par spjutspetsföretag. Priserna på svenska varor har fallit i förhållande till varor som vi importerar från andra länder. Utvecklingen av reallönerna har varit svag om man ser till en längre period. De tre forskarna säger ingenting om arbetslösheten men nämner att utvecklingen av antalet arbetade timmar inte varit tillfredsställande.
Men det kanske mest allvarliga i situationen är att de stora vinster som svenska företag nu gör inte investeras i Sverige utan utomlands. Nyföretagandet är sämre än i många andra jämförbara länder. Samtidigt ökar möjligheterna för låglöneländer att tillverka också högförädlade och kunskapskrävande produkter. Sverige är beroende av ett fåtal, ofta multinationella stora företag. Produktionen delas upp på allt fler företag, och allt fler av dem
finns utomlands.
Vad ska man då göra åt detta? De tre forskarna har ett helt program med förslag till åtgärder. Syftet är att underlätta omställning, att öka rörligheten, göra det mer ekonomiskt fördelaktigt än i dag att satsa på kunskap och nya företag och skapa utrymme för förnyelse. Tillräckligt många människor måste våga pröva nya vägar. Sverige ska bli attraktivt att lägga nya företag i.
De tre forskarnas program har en del gemensamt med den borgerliga alliansens men är långt ifrån någon kopia. Framför allt är det mycket mer omfattande. "Dagens skattesystem medför så stora nackdelar för människor och företag att verka i Sverige att det på sikt blir en ohållbar situation" skriver de bekymrat och refererar forskningsrapporter och statistik i långa rader för att understryka sina teser.
De lägger fram ett komplett förslag till skattereform som omfattar jättelika 4 procent av BNP. Det gäller framför allt att sänka inkomstskatterna och kommunalskatterna och ta bort förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning av reavinster. De tre forskarna konstaterar ett samband mellan höga marginalskatter och minskat utbud av arbetskraft. Sverige är det enda land som höjt marginalskatterna mellan 1991 och 2004. Det är också marginaleffekterna som gör att forskarna vill sänka skatten också för låg- och mellaninkomsttagarna.
Problemet är förstås att finansiera denna mycket omfattande skatteomläggning. Forskarna lägger fram ett sådant förslag, där de stora posterna är minskade anslag till Ams, att öka egenfinansieringen av A-kassan och banta eller ta bort regionalstöd, industristöd, räntebidrag, friår och rekryteringsbidrag.Man kan naturligtvis ha synpunkter på de konkreta förslagen. Men målet att försöka göra Sverige till en kunskapsnation med möjlighet att också
i framtiden klara sig i den hårdnande internationella konkurrensen är väl alla överens om. Sedan beror det på bilden av verkligheten:
Är allting bra som det är? Eller står vårt land inför stora utmaningar som kräver stora reformer? Svaret på den sista frågan är utan tvekan ja och det gäller nu att politiker i skilda läger inser det.
Men det kommer att dröja flera år, kanske till nästa allvarliga konjunkturnedgång, tror Ulf Jakobsson när jag frågar honom.
Gunvor Hildén Fristående kolumnist