Hur vore det att skriva sÄ att folk förstÄr?

Uppsala2007-03-19 00:00
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.
Jag tillhör den kategorin av mÀnniskor som uppskattar och till och med hyser stor aktning för folk som talar klarsprÄk. De som kommunicerar rakt och tydligt utan att slingra sig eller paketera sitt budskap i otydliga begrepp och fraser. De som kallar saker och ting vid deras rÀtta namn.
   Jag har alltid ansett att om man har rent mjöl i pĂ„sen och inga bakomliggande motiv sĂ„ kan man gĂ„ rakt pĂ„ sak och sammanfatta sitt budskap eller Ă€rende i en enda mening. FrĂ€mst nĂ€r man vill ha nĂ„got av nĂ„gon.
   Jag Ă€r sĂ„ bestĂ€md i min uppfattning sĂ„ att jag till och med har svĂ„rt att lita pĂ„ dem som brukar vara lĂ„ngrandiga helt i onödan. Inte heller kan jag lita pĂ„ dem som klĂ€r sitt budskap i ett komplicerat eller högtravande sprĂ„k och dĂ€rmed lĂ„ter lyssnaren sjĂ€lv lista ut budskapet efter sin egen tolkningsförmĂ„ga.
   
   Jag kĂ€nner likadant nĂ€r det gĂ€ller det skrivna ordet. "Ut med sprĂ„ket" vill jag vrĂ„la ut varje gĂ„ng jag fĂ„r brev frĂ„n telefon- eller försĂ€kringsbolag, för att inte tala om frĂ„n bank eller elleverantören.
   "Kom med det viktiga budskapet" upprepar jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r jag frustrerat försöker komma Ă„t syftet med det lĂ„nga och omstĂ€ndliga brevet som har sĂ€nts tillsammans med annat material sĂ„som formulĂ€r, lagparagrafer, broschyrer, reklam och erbjudanden pĂ„ andra tjĂ€nster hos företaget. Comviq, Vattenfall, Telia och Bredbandsbolaget Ă€r bland de mest ambitiösa i detta avseende! Allt förutom fakturan som de lagt i kuvertet hamnar direkt i papperskorgen - ett sĂ„dant slöseri med resurser i allmĂ€nhet och naturresurser i synnerhet!
   I varje fakturabrev, Ă„terkommer alla dessa ovidkommande informationer - gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Inte undra pĂ„ att mĂ„nga konsumenter missar en del av företagens och myndigheternas information! Upprepas informationen och budskapet för ofta sĂ„ finns det stort risk för att hela budskapet inklusive det viktiga, negligeras.
   
   Ibland funderar jag pĂ„ att om mĂ€nniskor i resten av vĂ€rlden anvĂ€nde lika mycket toalettpapper som svenskarna gör, sĂ„ skulle det inte finnas nĂ„gon skog kvar! Men tĂ€nk om Ă€ven de skulle fĂ„ lika mycket reklam och informationsblad i brevlĂ„dan som svenska folket fĂ„r!
   Jag har ofta önskat att de mĂ„nga lĂ„ngdragna och svĂ„rtolkade myndighetsbreven skulle ha varit utrustade med ytterligare ett papper med max 2-4 rader. Ur dessa enkelt formulerade och lĂ€ttförstĂ„eliga meningar skulle jag snabbt och effektivt kunna ta del av det egentliga budskapet, för att genast kunna ta stĂ€llning till sĂ€ndarens önskemĂ„l eller krav.
   Jag kĂ€nner till mĂ„nga - inte enbart invandrare - som har svĂ„rt att tyda en del företags- och myndighetsbrev. I den kategorin ingĂ„r Ă€ven vĂ€lutbildade individer. Det Ă€r inte alltid lĂ€tt att plocka upp just huvudbudskapet ur de lĂ„nga och svĂ„ra texterna som inte sĂ€llan innehĂ„ller bransch- och fackord. MĂ„nga lĂ€sare lĂ€mnar ifrĂ„n sig dessa komplicerat utformade brev i hopp om att Ă„terkomma till dem vid ett senare tillfĂ€lle. Det "senare tillfĂ€llet" dyker inte alltför sĂ€llan upp nĂ€r det vĂ€l Ă€r för sent.
   Det hĂ€nder inte sĂ„ sĂ€llan att jag ringer till företag eller myndigheter för att be dem förtydliga sina brev. I telefonen lyckas de bruka en kort och distinkt formulering för att sammanfatta hela det lĂ„nga brevet med dess budskap. Att de inte lyckas med detta nĂ€r de fattar pennan och författar sina brev; det begriper jag inte!
   

Tror dessa företag och deras tjÀnstemÀn att vi konsumenter uppfattar dem som oprofessionella om de anvÀnder sig av ett rakt och tydligt sprÄk i sina brev? Eller det Àr kanske vi konsumenter som inte varit tydliga med vÄrt missnöje och rÀdda för att uppfattas som enkla och illitterata?!
   Att uttrycka sig lĂ€ttförstĂ„eligt, kortfattat och inte alltför högtravande Ă€r en stor konst som fodrar ödmjukhet, kunskap och omtanke, inte enbart för det talade och skrivna ordet utan Ă€ven för den mĂ„lgrupp som ska ta del av budskapet. Att krĂ„ngla till sprĂ„ket i onödan Ă€r en metod som ofta anvĂ€nds antingen av den okunnige eller av den som medvetet vill exkludera en viss grupp mĂ€nniskor (nĂ„got Ă€ven för mĂ„nga politiker att reflektera över).
   LĂ€ttförstĂ„eligt och tydligt sprĂ„k Ă€r inte lika med ett enkelt, fattigt och outvecklat sprĂ„k. Detta skall bĂ„de budbĂ€raren och mottagaren vara medvetna om.
   
   
Maria Masoomi. Dietisk, kostekonom, matkonsult och fristÄende kolumnist i UNT
LĂ€s mer om
Uppsala