Riksbankschefen Stefan Ingves har många gånger berättat om sin oro, och både EU, IMF och Ekofin har pekat på risker för en bostadsbubbla. Andra ekonomer är mindre oroade och Finansinspektionen tycker att man ska avvakta beroende på vad som händer i övrigt i ekonomin.
Varför lånar svenska hushåll så mycket? Ja, mest är det till bostäder som har blivit mycket dyra. Låga boräntor, ränteavdrag, amorteringsfria lån och banker som lånar billigt utomlands gör att man kan låna stora summor utan att det märks så mycket i plånboken. Äldre brukar amortera sina lån på grund av en känsla att man inte bör vara skyldig stora summor, men yngre, 70- och 80-talister, skuldsätter sig tydligen utan bekymmer.
Vad ska man då göra för att minska skuldberget? Experterna är oense: Somliga, till exempel Vänsterpartiet och IMF och kanske Miljöpartiet, vill minska eller avskaffa ränteavdragen. Men där säger övriga partier nej – det skulle drabba för hårt, folk räknar med ränteavdragen i sin ekonomi. Och avskaffade ränteavdrag skulle naturligtvis bli oerhört impopulärt så här i valtider.
Införa ett lånetak? Det finns ju redan ett lånetak på 75 procent som bankerna själva infört. Men det fungerar inte så bra, eftersom de flesta låntagare tydligen uppfattar det som att man sedan inte behöver amortera mera. Holland införde ett drakoniskt lånetak som fick mycket negativa effekter.
Men själva problemet är ju inte avbetalningarna utan bostadsbristen, som driver upp kostnaderna för boendet till orimliga nivåer. Varför byggs det inte mer? För att i någon mån motsvara efterfrågan borde byggandet fördubblas. Att avskaffa hyresregleringen skulle antagligen öka antalet hyresrätter, vilket ju vore bra, men resultatet skulle inte bli billiga bostäder för ungdomar som studerar eller flyttar till större städer för att få jobb.
Här skyller alla på alla. Kommunerna skyller på krångliga statliga regler, staten skyller på kommunerna. Bostadsföretagen skyller på politikerna och hyresregleringen. Samtidigt hämmar bostadsbristen den ekonomiska tillväxten och drabbar framför allt de yngre hårt.
Åren går och ingenting händer. Regeringen vill inte göra något utom att förenkla reglerna i någon mån. Kommunerna gör upp storartade planer men bostadsföretagen tvekar. Det här går inte längre. Förra gången det var bostadskris skapades miljonprogrammet. Det var väl inte till alla delar lyckat och nu måste de bostäder som byggdes då repareras. Men det hände i alla fall något.