Några medier har i år valt att avstå från traditionen med avsiktligt skämtsamma eller orimliga nyheter den 1 april. De vill inte sälla sig till de krafter som med flit producerar falska nyheter i politiska eller andra syften, varenda dag på året.
Andra fortsätter traditionen. Det går inte att säga att det ena är rätt och det andra är fel. Däremot finns det skäl att påminna om vad som utmärker riktiga medier i kontrast till de ”alternativ” som marknadsför hat, osanningar eller konspirationsteorier.
Sådana har alltid funnits. Skillnaden mot förr är att det i dag finns teknik som gör det lätt för i princip vem som helst att maskera sig som en riktig nyhetsförmedlare och nå många fler läsare än någonsin tidigare. Ibland är syftet rent kommersiellt – man skapar en sajt med påhittade och spektakulära ”nyheter” som lockar många besökare och därmed också drar till sig annonser och inkomster. Men ofta är syftet politiskt – man vill skapa osäkerhet och störa ut nyhetsförmedling och samhällsdebatt om verkliga förhållanden.
Mängden tänkbara händelser och förhållanden som kan skildras är obegränsad, medan mediernas format alltid är begränsat. Därför måste medierna göra ett urval, en bedömning av hur viktiga olika nyheter är och hur relevanta olika sakuppgifter kan tänkas vara. Detta förutsätter att man inte vidarebefordrar uppgifter som inte går att styrka eller kontrollera. Rykten och lösa påståenden är inte nyheter.
Så arbetar alla så kallade etablerade medier, radio, teve och tidningar. För aktörer som styrs av någon version av teorin om Den stora konspirationen eller av en dagordning som går ut på att svärta ned utpekade grupper eller personer gäller inga sådana regler. Allt som kan användas för att styrka den tes man vill driva ges utrymme, inget annat räknas annat än möjligen för att i någon mån maskera det syfte man egentligen har. Därför fylls sajter av detta slag av påståenden – viktiga eller oviktiga, sanna eller osanna – med anknytning till den tes man bestämt sig för.
Vilka dessa teser brukar vara vet vi nog alla. Ibland åtföljs de också av inlindade uppmaningar till våld, mot utpekade grupper, mot politiker, journalister eller företrädare för rättsväsendet.
Riktiga medier sätter nyheterna som sådana i centrum och berättar om en mängd olika saker, från forskningsfusk till skatteflykt, från fackliga extravaganser till oegentligheter inom finansvärlden, från nya stadsplaner till miljöproblem eller gängbrottslighet så korrekt och allsidigt man förmår. Ibland blir något fel, men det är inte samma sak som att hitta på felaktigheter med avsikt. Fel kan rättas, påhittade osanningar brukar följas av nya.
Riktiga medier litar på läsarnas tankeförmåga och kan därför också ha glimten i ögat. De som medvetet förfalskar verkligheten skämtar inte.
Håkan Holmberg