Regeringen har naturligtvis rätt när den påpekar att de skolreformer som genomförts de senaste åren inte kan få mätbara resultat förrän eleverna verkligen passerat igenom den nya skolan. Men de usla resultaten i Pisaundersökningen är ändå besvärande – så besvärande att de fyra partiledarna i går gemensamt presenterade ännu en genomgripande förändring.
Grundskolan ska bli tioårig – inte genast, utan först sedan en utredning studerat alla aspekter av frågan. Samma sak kan beskrivas så att vi i framtiden ska ha obligatorisk skolstart vid sex års ålder. Till detta kommer en möjlighet att också förlänga grundskolan i andra änden, med ett elfte år för de elever som inte nått målen på tio. Också tanken på sommarskola för de elever som behöver komma ikapp finns med i förslaget.
Socialdemokraterna kritiserade – givetvis – i går förslaget med hänvisning till att det tills vidare bara handlar om en utredning. Det är ingen lyckad kritik. Inte heller S skulle i regeringsställning kunna ta ställning till alla konsekvenser av en så genomgripande förändring utan analyser och förberedelser. Och de extra lärarresurser, respektive den fortbildning av förskolelärare, som kan behövas kan inte trollas fram på nolltid.
På ytan kan denna förändring tyckas liten – de allra flesta sexåringar går ju redan i förskoleklass. Det viktiga, om skolan ska börja vid sex års ålder, är vilken verksamhet som erbjuds – alltså det pedagogiska innehållet. Det skiftar tyvärr rejält mellan olika kommuner och mellan olika skolor i samma kommun. Det finns föräldrar som hellre vill ha kvar sina barn i en riktig förskola med pedagogiskt genomtänkt verksamhet än att flytta över dem till ”nollan”.
Magdalena Andersson (S) visar en oroande brist på insikt om detta när hon i en kommentar i går säger att det skulle vara mycket enkelt att göra dagens sexårsverksamhet obligatorisk. ”Det handlar i praktiken om att byta möbler”, säger hon. Nej, det gör det inte alls – eller får absolut inte göra om förändringen ska vara meningsfull.
Otaliga studier och analyser av inlärningsprocessen visar att det som missas under de första skolåren kan vara mycket svårt att ta igen senare. Kunskapsluckor som uppstått under de första åren finns kvar och kan bli till stora handikapp längre fram. Omvänt vet vi också att barn är mycket receptiva och intresserade av att lära sig under just dessa första år i skolan.
Förskolan, ”nollan” eller det obligatoriska nya skolåret måste givetvis anpassas till barnens ålder och förutsättningar. Det finns många sätt att ge detta år ett mer uttalat pedagogiskt fokus. Får vi en genomtänkt pedagogik redan från början så är regeringens förslag bra.