I kväll är ännu ett år på börsen till ända. Om inget oväntat händer har det varit ett dåligt år för aktieplaceringar. Stockholmsbörsens generalindex har exempelvis backat med 17 procent. Samtidigt har det rests frågor om börsens funktionssätt. Robothandel (automatiska transaktioner av datorer) har lett till ännu större svängningar på en redan osäker marknad.
Det brukar heta att börsen är en långsiktigt bra placering. Man gör inga förluster så länge man inte säljer, och så småningom går börsen alltid upp igen. Men även den profetian framstår nu som alltmer osäker, och 2011 är också året då många svenskar lämnat aktiefonderna för de tryggare räntefonderna. 70 miljarder kronor var nettoutflödet till och med november.
Börsen är fortfarande en bra placering för dem som sparat en längre period. På 20 år har Stockholmsbörsen stigit med cirka 500 procent. Men de kraftiga upp- och nedgångarna kommer allt tätare, och frågan är om vi någonsin får se en så lång obruten uppgång som den mellan 2003 och 2007 igen (cirka 200 procent upp).
Ingen kan längre garantera en trygg placering på börsen samtidigt som i stort sett alla svenskar som sparar eftersträvar trygghet för 10-20 år fram i tiden. Sannolikt får vi också se fortsatt stora plus och minus utan att veta vad slutresultatet blir. Priset kan bli högt för den som sparar till barnen och barnbarnen, inte minst i form av magont på resan dit.
En börs behövs för en välfungerande samhällsekonomi. I princip fungerar marknadsplatsen så att de bästa företagsidéerna kan förverkligas genom förtroende från nya aktieägare. Aktiekursen stiger och företaget för tillgång till mer kapital. Det blir också lättare att göra nyemissioner, ge ut nya aktier, för att utveckla företaget.
Men när Ericssons aktie prissätts 563 gånger på 0,13 sekunder (Kalla Fakta TV 4 14/12) handlar det förstås inte om att företaget anställt en riktig idéspruta, utan om robotsnabba avslut. Men manipulerar de kurserna för att tjäna pengar? Traditionella aktiehandlare har hävdat det och finansminister Anders Borg säger att han vill granska robothandeln. Robothandlarna själva (det finns cirka 15–20 i Sverige) hävdar å sin sida att de har försvinnande små vinstmarginaler.
Klart är att vi behöver lära oss mer om börsens nya sätt att fungera. I princip borde inte snabbare handel innebära större svängningar över tid. Datorerna trycker bara in mer (och mer global) information snabbare, de har inte tillgång till några nya fakta. Det är den ekonomiska utvecklingen som påverkar kurserna mest och den är som bekant osäker.
Därför är också oron som de svenska spararna visar sund. Vi bör sprida riskerna. Men vi bör också behålla förtroendet för marknadsplatsen som ger företagen tillgång till kapital, och som på en rimlig nivå även fortsatt kommer att vara en god investering.