Ingen borgerlig feminism
De fyra borgerliga partierna är inte överens om nyttan av begreppet feminism. Kristdemokraterna avvisar det helt och många moderater tvekar eller vill i alla fall undvika att använda det. Däremot talar folkpartister och numera också centerledaren Maud Olofsson gärna om liberal feminism.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Någon nyhet är det inte fråga om. Den liberala idétraditionens betoning av individens rättigheter har ända sedan 1800-talet naturligt lett till ståndpunkter som i vår tids språkbruk kan kallas feministiska. Konservativa och kristdemokrater resonerar snarare om familjen och om traditionella normer för hur människor bör leva.
Det ena tankespåret är inte "rätt" och det andra är inte "fel" i någon objektiv mening.
Men de två traditionerna är olika och bör inte blandas samman. De borgerliga partierna har olika ideologisk bakgrund och ingen bör vara förvånad över att skillnaderna tar sig tydliga uttryck just i frågor om kvinnors och mäns roller och rättigheter i samhället.
Det vore givetvis bra för hela den borgerliga alliansen om man före valet kunde markera enighet i ett antal konkreta sakfrågor där den sittande regeringen varit passiv.
I övrigt blir en borgerlig regerings politik i jämställdhetsfrågor beroende av hur vart och ett av de fyra partierna lyckas i valet.
Borgerlig feminism finns inte. Men liberal feminism finns.
Den bör demonstreras tydligt i valrörelsen.