KERSTI KOLLBERG FRIST&ARING;ENDE KOLUMNIST: Ingen galleria i Carolina, tack!

Diskussionen kring byggenskapen i Botaniska trädgårdens omedelbara närhet måste leda vidare till en debatt kring den betydelse Uppsalas två universitet har för Uppsalas stadsbild. Under århundradenas lopp har det varit självklart att Uppsala universitet präglat stadsbilden. Utöver Domkyrkan satte Gustavianum, Carolina Rediviva och sent omsider Universitetshuset samt institutionsbyggnaderna intill Engelska parken sin prägel på Uppsala. Uppsala universitet ingick i stadens liv. Det fanns en dialog mellan kommunen och universitetet, universitetsanställda hade många gånger kommunala uppdrag. Kort sagt akademin hade sin tydliga position i kommunen.

Detta gällde fram till 1993 då Byggnadsstyrelsen som dittills hade ansvar för universitetets byggnader lades ned och företaget Akademiska hus tog över de två Uppsalauniversitetens byggnader.
Nu blev det förändringar eftersom Akademiska hus hade sitt uppdrag klart från staten: universitetens byggnader skulle förvaltas på ett affärsmässigt och konkurrensutsatt sätt. Detta ledde åtskilliga gånger till kontroverser mellan universitetens företrädare som ogillade att anslagen åts upp av det som man såg som ockerhyror och Akademiska hus som försvarade sig med att man hade sitt uppdrag. Egentligen borde det dock ha varit statsmakterna som klandrats mest, liksom de politiker som bestämde att universitetens byggnader befann sig på en marknad.

För Uppsalas del fick dock denna förändring också en annan konsekvens: den omsorg som Uppsala universitet hade haft om Uppsalas stadsmiljö förbyttes till den likgiltighet för stadens värden som det nya fastighetsbolaget visade upp. Med ett huvudkontor i Göteborg och med hårda lönsamhetskrav på sig finner man uppenbarligen inga möjligheter att längre värna om stadsmiljön.
När det nya pedagogkvarteret skulle börja byggas gick Akademiska hus helt oförblommerat ut och beskrev kvarteret i reklamen. Det skulle bli rejäla byggnader, uppförda i någon sorts nybrutal arkitektur. Då, för fyra fem år sedan, höjdes protester och svaret blev att man skulle förändra utförandet, dra in själva fastigheten på större avstånd från Norbyvägen och i övrigt dämpa påverkan på Botaniska trädgården. Visserligen är husen inte färdiga ännu men jag tycker att de på ett betänkligt vis liknar den ursprungliga skissen från början på 2000-talet.

Visst vilar ansvaret tungt på Akademiska hus men faktiskt ännu tyngre på den politik som så skilt Uppsala universitet (och för all del också SLU, även om detta universitet inte alls lika mycket påverkar stadsbilden) från kommunens utveckling.
Men detta ansvar hindrar ju inte Akademiska hus att själva försöka anpassa sig lite bättre till Uppsalas klassiska miljöer. Någon galleria vill åtminstone inte jag ha i Carolina Rediviva, som nu måste anpassa sig till en ny digital verklighet.
kersti.kollberg@telia.com