”Jag är personligen försiktigt positiv till internetröstning som ett komplement till de vanliga valen.” Det säger demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) till Dagens Nyheter. DN rapporterade i går att 62 procent av de tillfrågade i en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet sagt att nätröstning är ett bra förslag. Birgitta Ohlsson bör tänka en gång till. Nätröstning öppnar möjligheter att kortsluta hela idén med fria och hemliga val som ingen demokrati bör acceptera.
Det stora problemet med nätröstning är inte – som ofta påstås, även i DN:s reportage – att databuggar och teknisk manipulation av sammanräkningen kan ge möjlighet att förfalska valresultatet. Det finns förvisso länder där sådant kan äga rum, men i ett land som Sverige är risken rimligen mycket liten.
Nätröstning kan tyckas vara självklar i den digitala framtid vi är på väg in i. Men att tekniken förändras betyder inte att människor förändras. Med traditionell röstning ”i verkliga livet”, bakom en skärm där man står ensam och gör sitt val, elimineras möjligheten till påtryckningar från utomstående. Med nätröstning får utomstående obegränsade möjligheter att direkt påverka valhandlingen.
Med internetröstning kan man rösta från en dator som står placerad var som helst – till exempel hemma i lägenheten, i en föreningslokal eller på en arbetsplats. Personliga koder för att kunna logga in till valmyndigheten kan förhindra att någon försöker rösta flera gånger eller rösta för någon annan, men kan inte hindra någon från att stå bakom ryggen på den röstande och kontrollera hur rösten läggs.
Genom att sitta med vid datorn kan män kontrollera hur familjens kvinnor röstar, föräldrar kan kontrollera barn, barn kan kontrollera föräldrar – möjligheterna är obegränsade. Och grupptryck finns av många slag – fackliga organisationer kan ordna gruppröstning på det sätt som Byggnads i Uppsala försökte göra i förra valet, religiösa samfund och andra typer av föreningar kan göra likadant. Frestelsen till otillbörliga påtryckningar försvinner inte för att tekniken förändras. Tvärtom kommer frestelserna i detta fall att bli betydligt större.
Intressant nog tycks tilltron till nätröstning vara mindre bland yngre tillfrågade – som normalt också är de mest datakunniga. I något äldre årskullar finns kanske mer av en naiv fascination inför den nya tekniken och mindre insikter om de nya problem som den kan skapa. Och det är oroande att bara en ledamot (från Miljöpartiet) i Vallagskommittén har reserverat sig mot resonemangen om nätröstning på försök i valet 2018.
Birgitta Ohlsson är just demokratiminister. Hon skulle göra en stor insats i svensk politik genom att se till att tanken på nätröstning kastas i den container för ogenomtänkta politiska hugskott som utan tvivel står på någon bakgård i regeringskvarteren.