Det är kommunfullmäktige som bestämmer om Uppsala kommuns budget. I varje fall i teorin. Det beslut som antas i maj varje år och som skall gälla kalenderåret efter antas av den politiska majoriteten. I praktiken är det dock inte lika enkelt. Dels skall budgeten anpassas till en omvärld som inte låter sig styras av den politiska majoriteten i Uppsala, dels - och inte minst - skall den genomföras av kommunens förtroendevalda i nämnder och styrelser samt av tjänstemännen.
Det sistnämnda är svårt. Det är svårt att föra upp en budget som omsluter miljardbelopp på verklighetsnivå om inte direktiven att beräkningarna skall hålla är stenhårda.
Det är här man får söka förklaringen till de senaste decenniernas budgetöverskridanden. Den svåröverskådliga kommunorganisationen med 14 kommundelar bidrog till att kommunfullmäktiges beslut sattes ur spel. Fullmäktiges prioriteringar ändrades i praktiken.
Förra årets bokslut föreligger nu med ett resultat på minus 172 miljoner kronor. Det är inget roligt bokslut, och Uppsala ligger också dåligt till i kommunernas tio-i-topplista. Resultatet borde egentligen ha föranlett kommunrevisionen att inte ge kommunstyrelsen ansvarsfrihet, men det finns orsaker till överskridandet, ansåg revisionen. Förra året var ett övergångsår, då kommunen delades i två, Uppsala och Knivsta, och då hela den kommunala organisaionen förändrades i grunden.
Kommunrevisionens åsikt är att det fick kosta pengar, eftersom åtminstone omorganisationen på sikt skall spara pengar till kommunen, och något annat är sannolikt inte realistiskt att begära av Uppsala kommun.
Däremot kunde man begära att kommunledningen skulle uttrycka större oro över att kommunen inte riktigt är på fötter trots att Uppsala Energi AB såldes ut för att låneskulden skulle kunna minska. Panikhöjningen av skatten fem i tolv i december visar att kommunledningen inte har den ekonomiska utvecklingen i sin hand.
I går under debatten uttryckte i stället finanskommunalrådet Lena Hartwig (s) lättnad över att underskottet inte blev så stort som man befarade utan att det "stannade" på 172 miljoner. Den attityden duger inte för KS-ordföranden i Sveriges fjärde kommun som - enligt moderaternas Gunnar Hedberg - upptar en femtedel av alla Sveriges kommuners underskott på sammanlagt en miljard kronor.
En budget fastlagd av kommunfullmäktige är inte en rekommendation till nämnder och styrelser, dundrade folkpartiets Jan-Ove Jerrestål i gårdagens bokslutsdebatt.
Nej, här gäller det för kommunledningen att utöva sitt ledarskap och att dels informera om budgeten så att den är känd hos alla som skall förverkliga den, dels visa att det är det demokratiska budgetbeslutet som gäller, inget annat.