Det blir inget tågkaos i vinter. Järnvägsföretagen, Trafikverket och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har träffats och lovar att allt ska bli bättre. En ny snösmältningsmaskin har skaffats som ska hålla rent på bangårdar och depåer om snöfallen blir för ymniga. I svåra lägen ska de viktigaste förbindelserna prioriteras. Och i stället för att vid förseningar skjuta upp den utlovade avgångstiden med tio minuter i taget ska man redan från början ange en preliminär avgångstid.
Den största effekten av detta blir kanske att resenärerna något säkrare kan avgöra om de vågar gå och köpa en tidning och en kopp kaffe i väntan på det förenade tågets avgång. Men det viktigaste är ju ändå att tåget verkligen går.
Efter flera vintrar med inställda och försenade tåg och otaliga förlorade arbetstimmar är resenärerna naturligt skeptiska till alla löften om förbättringar. När det gäller linjen Uppsala-Stockholm är en viktig del av problemet att spårkapaciteten är för liten. Mer generellt gäller att underhållet under lång tid har eftersatts – helt oavsett förändringarna i övrigt när det gäller ägande- och driftsformer.
Var och en inser att vädret i vår del av världen kan vara så besvärligt vintertid att inga åtgärder i världen räcker för att få tågen att gå som de ska. Men det finns andra länder med rejäl vinter som klarar uppgiften betydligt bättre. Ett välkänt exempel är Schweiz.
Det är naturligtvis bra att både infrastrukturministern, Banverket och trafikföretagen försöker ta ett samlat och gemensamt grepp om problemet. Men med tanke på hur eftersatt underhållet har varit så är det nog mest realistiskt att se löftena som en avsiktsförklaring. Riktigt påtagliga förändringar kan vi kanske inte räkna med förrän om ytterligare några år.
Dessutom handlar problemen inte bara om vinter och snökaos. Varje höst uppträder två välkända andra problem – nedblåsta luftledningar och blöta löv på spåren. Dem kommer man inte åt med snösmältningsmaskiner. Beredskapen för kaos och stora förseningar måste finnas långt innan det första snöfallet.
Alla som är beroende av tåget hoppas att löftena infrias. Men det är resultatet som räknas.