Initiativet har uppgraderats
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Ungefär så verkar man också kunna beskriva tillkomsten av Feministiskt initiativ (fi).
Efter att Gudrun Schyman rest runt och varit hemlighetsfull under lång tid presenterades för ett knappt år sedan en styrelse. Redan då var det tydligt att partiet hörde hemma på politikens vänsterkant. Den i styrelsen, Susanne Linde, som skulle agera borgerligt alibi visade sig ha röstat på vänsterpartiet i senaste valet. Och i takt med att kritiken växte mot delar av den extrema radikalfeminismen — symboliserad av Roksordförandens uttalande att "män är djur" — slöt sig Fi som en sekt och hävdade att rörelsen var utsatt för en kampanj.
I går presenterades partiets valsedel och högst upp tronar naturligtvis grundaren och förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman. Men på plats två kommer överraskningen: EU-parlamentarikern Maria Carlshamre, som för bara drygt två år sedan gick med i folkpartiet. Det är naturligtvis en vinst för Gudrun Schyman, som vill tvätta bort partiets vänsterstämpel.
Men betyder Maria Carlshamres inträde att Feministiskt initiativ har ändrat inriktning? Innebär "version 2.0" något mer än bara en förändring av förpackningen och persongalleriet?
Det är berömvärt av Maria Carlshamre att lyfta fram liberalismens stolta tradition av kvinnokamp när hon förklarar sitt partibyte. Den feministiska rörelse som rönt störst framgång under 1900-talet — Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt — leddes av liberaler.
Om hon inom ramen för Feministiskt initiativ förmår vitalisera jämställdhetsdebatten så att andra partier — inte minst de som gör anspråk på att vara liberala — vässar både sin argumentation och sina förslag blir fi ett välkommet tillskott i valrörelsen, oavsett om partiet tar sig in i riksdagen eller inte.
Dessvärre riskerar Maria Carlshamre att, likt Susanne Linde, bli Gudrun Schymans liberala alibi. Partiets politiska paradpunkt är alltjämt det gamla vänsterkravet om sex timmars arbetsdag. Och Schymans slagord "kvotera mera" (Expressen 17/1) borde få varje liberal att dra öronen åt sig.
Feministiskt initiativ version 2.0 må vara bättre än förra årets "beta-version". Men ett alternativ för liberaler är det inte.