Riksdagens utredningstjänst (Rut) är till för att riksdagens utskott eller partier ska kunna beställa skräddarsydda utredningar inom alla politikområden. Ofta ligger beställningen på ekonomiområdet och ofta är det också lätt att se vad beställaren är ute efter. Om till exempel Socialdemokraterna beställer en utredning om inkomstutvecklingen för olika inkomstgrupper 2006–2010, vilket man gjorde i vintras, vet man att det är belägg för ökade klyftor under Alliansregeringen som man är ute efter.
Och det lyckades, förstås. Visserligen var man tvungen att kalla alla som tjänar över 23 000 kronor i månaden (10–15 procent mer än ett vårdbiträde) för höginkomsttagare, men det är ju rubriken man minns: ”Moderaternas ekonomiska politik gynnar höginkomsttagare”, hette det på DN Debatt 15 februari i år.
I stort sett alla i Sverige är överens om att det ska finnas inkomstskillnader. Det ska löna sig att jobba, med en tydlig skillnad mot ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet. Det ska också löna sig att utbilda sig eller ta chefsansvar. Frågan är bara hur mycket? Dessa skillnader tar till och från ett mycket stort utrymme i den politiska debatten. När blir skillnaden till hotfulla klyftor? Och åt andra hållet: när går jämlikheten över styr och hindrar landets och individernas utveckling?
Den sittande regeringen har i första hand koncentrerat sig på skillnaden mellan arbete och bidrag, kallat jobblinjen. Jobbskatteavdraget omfattar totalt cirka 1 300 kronor lägre skatt för låginkomsttagare (20 000–21 000 kronor i månaden), 1 700 kronor för medelinkomsttagare (runt 25 000 kronor) och knappt 1 800 kronor för alla inkomster därutöver. Enbart jobbskatteavdraget kan alltså knappast sägas gynna höginkomsttagare.
Inte heller har regeringen lyssnat på råden från ekonomer som menar att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att kraftigt höja skiktgränsen för statlig skatt och att avskaffa värnskatten, de extra fem procenten på höga inkomster. Att 60 procent av en toppingenjörs löneökning går i skatt skadar Sveriges konkurrenskraft, anser man. Men finansminister Anders Borg (M) vägrar, av fördelningspolitiska skäl.
Och kanske har Borg läst av folksjälen rätt på den punkten. En undersökning från tidigare i år visade på en stor majoritet för sammanpressade löner mellan vanliga yrken. LO-medlemmarna ansåg att det är rimligt att läkaren brutto tjänar 10 000 kronor mer än elektrikern (37 000 mot 27 000), trots drygt tio års utbildning varav hälften finansierat med studielån. Även TCO- och Sacomedlemmarna ansåg att löneskillnaderna borde minska.
Inte så konstigt då att så många undersökningar och tidningsartiklar (senast en serie om ”skillnader i Uppsala” i UNT i veckan som gick) tar som utgångspunkt att ökade inkomstskillnader i sig är orättfärdiga.
Motelden från borgerliga debattörer brukar vara att Sverige fortfarande har Europas högsta skatter och mest jämlika inkomstfördelning. Det första påståendet stämmer nästan (marginalskatterna är fortfarande högst) medan det andra stämde fram till 2005. När EU:s statistikmyndighet Eurostat nu jämför förhållandet mellan den femtedel med högst respektive lägst inkomst i medlemsländerna, har Sverige fått sällskap av länder som Finland, Österrike och Tjeckien i jämlikhetstoppen.
Givet att alla tycker att Sverige ska fortsätta vara ett jämlikt land, och att det ska löna sig med arbete och utbildning, borde det inte vara svårt att nå en bred överenskommelse om ett skattesystem som de allra flesta upplever som rättvist.
Det går inte att i en hast att återställa den stora skattereformen från 1990/1991 – med alla avsteg som gjorts under 20 år – men reformen borde ändå kunna vara ett riktmärke för kommande samtal över blockgränsen.
Att fortsätta beställa utredningar som ska påvisa klyftor och att kalla sjuksköterskor för höginkomsttagare måste te sig märkligt från till exempel ett amerikanskt perspektiv. I USA nödgas nu president Obama att behålla den skatterabatt som ger den rikaste procenten av befolkningen ytterligare 680 miljarder dollar under en tioårsperiod. Det behövs ingen rapport från Rut för att se att detta är klyftor.