Varför har självständighetsfrågan plötsligt blivit så stor i Katalonien, Spaniens rikaste region? Det enkla svaret är att det beror på eurokrisen i förening med både Spaniens och Kataloniens egna ekonomiska problem.
Katalonien har en stark nationell, kulturell och historisk identitet men är allt annat än förtryckt. Spaniens regioner har alla ett mycket betydande självstyre. I synnerhet gäller detta Baskien och Katalonien. Ur det katalanska perspektivet så bidrar man till att finansiera andra fattigare och kanske mindre välskötta delar av landet. Men samtidigt har man alldeles på egen hand byggt upp det största skuldberget av alla spanska regioner.
Den regionala regeringen i Barcelona har tvingats till drastiska åtstramningar och har begärt nödlån från den spanska centralregeringen. Den katalanske premiärministern Artur Mas begärde dessutom en omförhandling av reglerna för skatteöverföringen till Madrid. Det var när regeringen där vägrade att förhandla som frågan om självständighet väcktes.
Stödet för självständighet har, åtminstone i teorin, alltid varit starkt. Artur Mas kunde lätt vända missnöjet med åtstramningarna mot Madrid, även om han själv kanske egentligen skulle nöja sig med det han först begärde – alltså omförhandlade regler för skatteöverföringen. Nu har Katalonien fått en klar parlamentsmajoritet för en folkomröstning inom fyra år – men läget har ändå blivit mer komplicerat än tidigare.
Mas maktbas, Convergència y Unió som är en federation av ett liberalt och ett kristdemokratiskt parti, tappade nämligen mandat. Majoriteten för självständighet uppstod genom att vänstgerpartiet, ERC eller Esquerra Republicana de Catalunya, gick starkt framåt. ERC kräver nu att regeringens åtstramningar upphävs för att samarbeta i självständighetsfrågan.
Ekvationen blir inte alldeles lätt att lösa. I Madrid konstaterar man kallt att en folkomröstning om självständighet är olaglig – och alla vet att man en gång tidigare stoppat en sådan i Baskien. Prioritet nummer ett för Mariano Rajoys konservativa regering är att på något sätt försöka lotsa hela Spanien bort från den ekonomiska avgrund som hotar och då lär någon särbehandling av den ena eller andra regionen inte vara aktuell. Men samtidigt kan krispolitiken bli omöjlig om någon kompromiss inte kan nås – med helt oöverskådliga konsekvenser för hela eurozonen.
Har alltså Artur Mas trumf på hand? Kanske ändå inte. Motståndet inom många andra EU-länder mot en uppdelning av Spanien och omförhandling av i stort sett allt som gäller i dag kan bli starkt. Få vill medverka till en process som kanske leder till att också andra regioner, i andra länder, försöker bryta sig ut. Riskerna med att driva självständighetsfrågan till sin spets kan visa sig vara större än de politiska fördelarna.