Flera tiotal offer varje dag - flest bland nyrekyterade poliser, men även många civila och en och annan politiker.
Kommer det verkligen att kunna hållas ett rättvist, fritt och välorganiserat val i detta land den 30 januari?
Frågan tål att ställas, och svaret är inte alldeles självklart. Det är lätt att konstatera att förutsättningrna är allt annat än idealiska. Terrorattackerna torde, om något, tillta i styrka fram till valdagen. Och det är alldeles tydligt att de amerikanska och övriga utländska trupperna inte förmår att garantera lag och ordning, och ännu mindre att skydda civilbefolkningen.
Det blir ett val under mer eller mindre kaotiska förhållanden, utan att det finns möjlighet att garantera maximal rättvisa. Det blir inget klockrent demokratiskt utslag.
Det är en uppenbar och allvarlig brist. Frågan är dock om den utgör ett tillräckligt starkt motiv för att valet skall skjutas upp, som många föreslår.
Om valet skjuts upp ett år, ett vanligt förslag, är en uppenbar slutsats att terroristerna vunnit en viktig etappseger. Uppmuntrade av denna kan de fullfölja sin destabiliseringskampanj och den retoriska frågan är förstås om det finns några garantier för att läget skulle vara bättre om ett år.
Om däremot valet i all sin bristfällighet ändå genomförs innebär det att den politiska processen för att överföra makten i irakiska händer och att skapa en författning och ett fungerande politiskt system kan ta några med all säkerhet stapplande steg framåt.
En visserligen långsam och osäker politisk process, med uppenbara risker för bakslag, är ändå att föredra framför ett status quo som dras ut i det nära nog oändliga. Då kan åtminstone förhoppningarna om en förbättring i en inte alltför avlägsen framtid lysa upp den tunga vardagen, låt vara med flämtande låga.
Det är många och svåra frågor som behöver lösas i en kommande irakisk författning. Det handlar inte minst om hur makten skall fördelas mellan shia- och sunnimuslimerna och kurderna.
Inget är enklare än att förutspå ett misslyckande. Men kanske är det klokt att inte vara för tvärsäker. Demokratins dragningskraft skall inte underskattas, särskilt inte i Irak.