Irak på väg mot nytt kaos?

Ett och ett halvt år efter att de sista amerikanska trupperna lämnade Irak hotas landet återigen av inbördeskrig.
Omedelbart efter det amerikanska uttåget i december 2011 gick den shiitiske, USA- och Iranstödde premiärministern Nouri el-Maliki på offensiven mot sina sunnimuslimska rivaler. Den sunnitiske vicepresidenten Tareq el-Hashemi anklagades för terrorbrott i samma stund som de sista amerikanska trupperna rullade över gränsen. Han flydde landet och dömdes i september 2012 till döden, i sin frånvaro.

Uppsala2013-05-07 00:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Anklagelserna mot Hashemi utlöste stora protester i västra Iraks klanområden, i städer som Ramadi och Falludja. Det var där kampen mot USA hade sitt starkaste fäste. Militanta sunni-extremister inom al-Qaida och det störtade Baathpartiet fick under 2012 ny vind i seglen för sitt tynande uppror.

Demonstranterna i västra Irak hade också inspirerats av revolutionerna i arabvärldens sunnimuslimska stater, särskilt Syrien. Vid flera demonstrationer syntes den syriska rebellflaggan vaja sida vid sida med Iraks nya flagga, Saddam Hussein-tidens flagga och irakiska al-Qaidas svarta fana. Kontakterna mellan de sunniislamistiska motståndsgrupperna i Syrien och Irak är starka, knutna med religions- och klanband. Den syriska grenen av al-Qaida, Djabhat el-nosra, är i själva verket sprungen ur Iraks al-Qaidarörelse. Assads och Malikis shiastödda regeringar förenas i sin tur av en gemensam allians med Iran och libanesiska Hezbollah.

Efter att regeringsstyrkorna under våren dödat flera demonstranter, börjar nu även den irakiska sunni-oppositionen beväpna sig. Hundratals människor dödades i april. Den religiösa sprickan vidgas snabbt. Tre sunnimuslimska ministrar har hoppat av regeringen, och häromdagen förbjöd Nouri el-Malikis regim flera tv-kanaler som solidariserat sig med de sunnitiska demonstranterna.

Det ser illa ut, men det är inte självklart att den senaste tidens oroligheter måste leda till ett nytt inbördeskrig. Irak har i flera år levt med ständigt våld, och är nog bättre rustat än många grannländer att hantera en runda inre strider. Det är också möjligt att Nouri el-Maliki kommer att tona ner sin shia-sekterism efter provinsvalen i april.

Men mycket tyder också på motsatsen, framför allt den fruktansvärda religiösa och politiska uppgörelsen i Syrien, som kraftigt destabiliserat västra Irak. Konflikterna har redan börjat smälta samman i liten skala: irakiska shiaislamister slåss på Assads sida i den så kallade Abulfadl el-Abbas-brigaden i Damaskus, medan deras sunnitiska landsmän kämpar för Djabhat el-nosra i östra Syrien.

Skulle ett nytt väpnat uppror bryta ut bland Iraks sunnimuslimer kan de två konfliktområdena snabbt förvandlas till en enda jättelik, kaotisk krigszon – ett svart hål av våld och religiös extremism i Mellanösterns mitt. Det vore en katastrof.

Läs mer om