Anklagelserna mot Hashemi utlöste stora protester i västra Iraks klanområden, i städer som Ramadi och Falludja. Det var där kampen mot USA hade sitt starkaste fäste. Militanta sunni-extremister inom al-Qaida och det störtade Baathpartiet fick under 2012 ny vind i seglen för sitt tynande uppror.
Demonstranterna i västra Irak hade också inspirerats av revolutionerna i arabvärldens sunnimuslimska stater, särskilt Syrien. Vid flera demonstrationer syntes den syriska rebellflaggan vaja sida vid sida med Iraks nya flagga, Saddam Hussein-tidens flagga och irakiska al-Qaidas svarta fana. Kontakterna mellan de sunniislamistiska motståndsgrupperna i Syrien och Irak är starka, knutna med religions- och klanband. Den syriska grenen av al-Qaida, Djabhat el-nosra, är i själva verket sprungen ur Iraks al-Qaidarörelse. Assads och Malikis shiastödda regeringar förenas i sin tur av en gemensam allians med Iran och libanesiska Hezbollah.
Efter att regeringsstyrkorna under våren dödat flera demonstranter, börjar nu även den irakiska sunni-oppositionen beväpna sig. Hundratals människor dödades i april. Den religiösa sprickan vidgas snabbt. Tre sunnimuslimska ministrar har hoppat av regeringen, och häromdagen förbjöd Nouri el-Malikis regim flera tv-kanaler som solidariserat sig med de sunnitiska demonstranterna.
Det ser illa ut, men det är inte självklart att den senaste tidens oroligheter måste leda till ett nytt inbördeskrig. Irak har i flera år levt med ständigt våld, och är nog bättre rustat än många grannländer att hantera en runda inre strider. Det är också möjligt att Nouri el-Maliki kommer att tona ner sin shia-sekterism efter provinsvalen i april.
Men mycket tyder också på motsatsen, framför allt den fruktansvärda religiösa och politiska uppgörelsen i Syrien, som kraftigt destabiliserat västra Irak. Konflikterna har redan börjat smälta samman i liten skala: irakiska shiaislamister slåss på Assads sida i den så kallade Abulfadl el-Abbas-brigaden i Damaskus, medan deras sunnitiska landsmän kämpar för Djabhat el-nosra i östra Syrien.
Skulle ett nytt väpnat uppror bryta ut bland Iraks sunnimuslimer kan de två konfliktområdena snabbt förvandlas till en enda jättelik, kaotisk krigszon – ett svart hål av våld och religiös extremism i Mellanösterns mitt. Det vore en katastrof.