Iran girar åt höger
Skäl till oro över valet av Mahmud Ahmadinejad till Irans president saknas inte. Den nye presidenten förmodas ge sitt stöd till de krafter som anser att Iran har "rätt" att utveckla egna kärnvapen.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Valet av den 49-årige konservative Mahmud Ahmadinejad till ny president i Iran har skakat om dem som hade hoppats på en mer liberal inriktning i landet.
Oavsett om själva valproceduren gick korrekt till eller ej (inga valobservatörer kunde kontrollera det) är valutslaget klart och tydligt: Teherans borgmästare Ahmadinejad vann med 61,7 procent medan den närmaste motståndaren Ali Akbar Hashemi Rafsanjani fick 35,9 procent.
Därmed är inget sagt om det folkliga stödet för Ahmadinejad. Visserligen uppgick valdeltagandet till 60 procent men många iranier som längtar efter en modernisering och demokratisering av landet bojkottade valet. Kandidaterna har ju inte utsetts i normal demokratisk ordning utan av mullorna i väktarrådet dit i praktiken Irans politiska makt är koncentrerad. Ahmadinejad uppges dock ha ett starkt stöd hos den fattiga delen av befolkningen.
Mahmud Ahmadinejad ser sig själv som en islamisk fundamentalist och säger sig vilja återföra nationen till något han kallar moralisk renhet. Han säger sig vilja avskaffa korruptionen i landet och höja löner och pensioner. Däremot anser han att det iranska folket har den frihet det behöver.
För många iranier som hoppas på en demokratisk utveckling av landet är detta illavaraslande. På kort sikt kommer den nye presidenten troligen att göra verklighet av sina planer.
På längre sikt hoppas dock en del bedömare att detta ska leda till större motsättningar mellan folket och den politiska makten så att den nuvarande regimen kan avsättas och utvecklingen mot demokrati och reformer kan ta fart. Det iranska folket har under några års lösare tyglar ändå kunnat känna något lite av frihetens vindar även om det finns stor besvikelse över att de stora reformerna uteblivit.
Presidentvalet i Iran har inte bara skakat många iranier utan också omvärlden. I kommentarer från USA heter det att valet av den nye presidenten inte kommer att förändra den amerikanska politiken gentemot landet. Däremot upprepades den kritik som president George Bush tidigare uttalat om att Iran "styrs av män som förtrycker friheten". Iran går fortfarande i otakt med övriga länder i regionen, hette det.
Den stora oron i västvärlden gäller dock Irans planer på att utveckla kärnvapen. Arbetet med att anrika uran lade Iran på is då de tre EU-länderna Tyskland, Storbritannien och Frankrike inledde förhandlingar om Irans kärnprogram.
Iranierna hävdar att programmet syftar till att framställa energi men andra länder, bl a USA, hävdar att planerna i själva verket gäller kärnvapen.
Iran fortsätter förhandlingarna med EU, förklarade dock den nyvalde presidenten vid en presskonferens i går.
Skäl till oro saknas inte. Den nye presidenten förmodas ge sitt stöd till dem som anser att Iran har "rätt" att utveckla egna kärnvapen. Leder detta till att det inte blir någon uppgörelse med EU återstår bara FN:s säkerhetsråd — och sanktioner, varnar USA. Den nye presidenten har ett val.