Ivanovs demamogi
Lettland uppfyller, liksom de båda övriga baltiska staterna, väl de krav som kan ställas på landet i fråga om att respektera de mänskliga rättigheterna och när det gäller att tillgodogse minoriteternas rättigheter. I motsatt fall skulle de baltiska länderna naturligtvis inte ha fått bli medlemmar av EU och Nato. Så ser sambandet ut.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Den debattartikel som den ryske utrikesministern Igor Ivanov i går skrev "exklusivt för DN Debatt" är ett representativt exempel på hur psalmerna brukar gå i denna lika dystra som förutsägbara demagogi.
Med lätt hand går han förbi den historiska bakgrunden, orsaken till att Lettland befinner sig i en unik situation. Det finns inget annat europeiskt land där ursprungbefolkningen utgör en minoritet inte bara i landets huvudstad, utan i alla landets större städer.
Orsaken till detta är att framlidna Sovjetunionen, vars arvtagare dagens Ryssland är, genomförde en systematisk förryskning av de baltiska staterna, där Lettland drabbades hårdast. Det skedde genom att det lettiska språket systematiskt trängdes tillbaka och invandring av ryssar och andra slaver lika systematiskt stimulerades.
Syftet var att försätta det lettiska folket i minoritet i dess eget land för att på så sätt för evigt säkra Sovjets politiska, ekonomiska och kulturella överhöghet över Lettland. Man var bara något decennium från att lyckas.
Om Ryssland fullt ut skall kunna respekteras måste landet ta itu också med de mörka inslagen i sin historia, inklusive övergreppen mot de icke-ryska folken under sovjettiden — varav tjetjenerna är de grymmast drabbade. Både av respekt för de miljontals offren och för att förebygga en upprepning bör Ryssland förmås att se sitt kommunistiska arv i vitögat på samma sätt som Tyskland tvingats göra upp med sitt förflutna under nazismen.
Utrikesminister Ivanov låtsas inte om denna bakgrund när han klagar över det stora antalet "icke-medborgare" i Lettland. Det är naturligtvis orimligt att dra alla ryssar över en kam, men det är lika orimligt att utan vidare räkna med att ryssarna som invandrade under sovjettiden skall vara odiskutabelt lojala mot Lettland och därför rakt av kunna beviljas medborgarskap.
I stället har de möjlighet att "naturalisera sig", d v s i ett prov visa upp elementära kunskaper i lettiska språket och historien. Mer än 70 000 har redan utnyttjat den möjligheten. Vid årsskiftet var för första gången fler ryssar medborgare än icke-medborgare — 327 000 respektive 321 000.
För dem som fått ordentlig skolundervisning på lettiska brukar "naturaliseringen" inte vara något problem. Mot den bakgrunden framstår angreppet på skolreformen som ologiskt. Förbättrad undervisning i lettiska, med bibehållna kvalitetskrav, som är reformens syfte underlättar ju naturaliseringen.