Jobben tycks bli fler i restaurangbranschen efter momssänkningen vid nyår. Enligt arbetsgivarorganisationen Visita anmäldes 14 500 nya platser till arbetsförmedlingen under det första kvartalet, jämfört med 12 000 för samma period i fjol. Det tyder på att jobben blivit fler, och konstigt vore det annars. Att fler köper när det blir rea är en grundläggande tes i marknadsekonomin som de flesta är bekanta med.
Frågan är, och har alltid varit, hur många fler. Hur många fler unga får jobb när regeringen strör ut 5,4 miljarder kronor över en hel bransch? Miljöpartiet och Centerpartiet, som var först med att väcka frågan om krogmomsen, räknade med cirka 15 000 nya jobb. När förslaget började ta form under fjolåret räknade man först med 6 000 jobb, sedan med något färre och till slut, när höstbudgeten lades fram i september, med ett oklart antal jobb. Vi vet inte, var beskedet från regeringen.
Med detta perspektiv är det klart att man hoppar högt för ett par tusen jobb. Ja, ännu så länge är det bara branschen själv som hoppar. Regeringens egen utredare, Ifau, ser fortfarande skeptiskt på eventuella effekter av halverad restaurangmoms. Men nog känns det ändå lite bättre på finansdepartementet efter de nyanmälda platserna. Det kan vara en antydan om att det slutliga beskedet om 2012 års stora reform inte blir det fruktade ”ingen påvisbar effekt”.
”Ingen påvisbar effekt” är ett omdöme regeringen redan fått om den halverade arbetsgivaravgiften för unga (under 26 år, införd 2009). ”Det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett ändå”, sade i alla fall Ifau:s chef, professor Anders Forslund, till DN (26/3 2012). Den underliggande kritiken av en reform som hittills kostat över 50 miljarder kronor är förödande.
Det vi nu ser i restaurangbranschen kan vara en effekt av båda reformerna. Branschen gynnades mest av alla av den halverade arbetsgivaravgiften då man har många unga anställda och halverad moms kan ha varit knuffen som behövdes. Men är de dopade effekterna långsiktigt hållbara? Att ”halva reapriset” bara gör gott för stunden är ju en annan marknadsekonomisk lärdom.
Den som knäcker gåtan ungdomsarbetslösheten kan bli en valvinnare 2014. Och efter åratal av famlande i mörkret kom kanske FP-ledaren Jan Björklund något på spåren nyligen med ungdomslönerna. Åtminstone tycks det som om flera av LO-facken anser det vara okej att ha lägre lön som nyanställd – om det kombineras med utbildning. Kopplingen mellan ingångslön och arbetslöshet för unga är inte överraskande för den som har studerat andra länder, men för Sverige kan detta bli ett uppvaknande. Och då spelar det mindre roll om det blir ”ingen påvisbar effekt” av skatterean.