Svenskt Näringsliv ägnar en särskild undersökning åt just det problemet i sin senaste konjunkturrapport. Man kommer fram till tre orsaker: utflyttningen av jobb utomlands, de många förtidspensioneringarna och det sjunkande antalet företagare.
Det går mycket bra för de svenska exportföretagen, precis som för många andra europeiska länders export. Men konkurrensen är stenhård. För att klara sig måste företagen rationalisera så långt det bara går. Där kan man inte vänta några nya jobb.
Den offentliga sektorn, som sysselsätter många, har dålig ekonomi. Inte minst kommunerna har stora problem. Även om staten satsar nya miljarder på kommunerna, vilket regeringen lovat, räcker pengarna knappast till mer än att undvika nya minskningar av personalen.
Det är de mindre företagen med mellan 10 och 249 anställda som under åren 1997 - 2002 har stått för det stora antalet nyanställningar, visar statistiken. Det finns ett intressant samband mellan den totala sysselsättningen och andelen småföretag i olika län.
En genomgång av statistiken som Svenskt Näringsliv har gjort visar en påfallande stor överensstämmelse. Men antalet småföretag ökar inte. Tvärtom riskerar de att bli färre i framtiden. Ett stort antal av de nu aktiva företagarna börjar närma sig pensionsåldern. Om trenden inte vänder inom en snar framtid kommer sysselsättningen att drabbas märkbart.
Ytterligare ett skäl till att sysselsättningen riskerar att minska är märkligt nog den sjunkande sjukfrånvaron. Sjukskrivna registreras som sysselsatta, vilket hittills har resulterat i överdrivna siffror för sysselsättningen. När många långtidssjuka nu får förtidspension försvinner de från statistiken över sysselsatta.
Den trista sanningen är att sysselsättningen minskar trots att befolkningen ökar. Den öppna arbetslösheten ligger nu på över sex procent och förtidspensioneringarna ökar explosionsartat.
För att vända trenden är det alltså i småföretagen som de nya jobben ska komma om regeringen vill göra något för att öka sysselsättningen. Men förståelsen inom socialdemokratin för småföretag har alltid varit synnerligen begränsad. Politiken blir på något sätt fel, också när man tror att man stimulerar sysselsättningen.
Förslaget att låta arbetsgivarna betala 15 procent av kostnaden för sjuk-skrivningar i "evig tid" har skrämt många småföretagare från att anställa också helt friska personer. Förslag om förenklingar i regelsystemet brukar samtidigt följas av nya krångliga regler. Och den skadliga för-mögenhetsskatten tycks vara omöjlig för regeringen att göra något åt av rent ideologiska skäl, fastän alla vet att den bara drabbar medelinkomsttagare och inte de verkligt rika.
Också inom socialdemokratin knorras det över regeringens passivitet när det gäller arbetslösheten. Men reaktionen blir förstås bara mer pengar till Ams. Det är inte lätt att hitta glädjeämnen i regeringens politik för ökad sysselsättning.