För knappt två veckor sedan omvaldes Barack Obama. Trots att det länge såg ut att bli ett jämnt val, var hans seger i presidentvalet över Republikanernas Mitt Romney övertygande. Men att Obama vann övertygande betyder inte att de kommande fyra åren blir en behaglig resa för presidenten.
Maktförhållandena förblir desamma: Demokraterna har presidentposten och en majoritet i Senaten, medan Republikanerna kontrollerar Representanthuset, den andra kammaren i Kongressen. Den amerikanska ekonomin är fortfarande skral. Återhämtningen går långsamt, det federala budgetunderskottet är stort och statsskulden stiger. I det låsta läget är det svårt att nå de överenskommelser som kan få tillväxten och de offentliga finanserna på fötter.
Den stora utmaningen för Obama är att lyckas kompromissa med kompromisslösa republikaner i Kongressen, och det snart. Annars riskerar USA att falla över vad som i amerikanska medier kallas det finansiella/fiskala stupet (fiscal cliff).
Den 1 januari 2013 löper en rad skattelättnader och särskilda arbetslöshets- och sjukvårdsåtgärder ut. Dessutom träder automatiska besparingar på en rad områden i kraft. Den sammanlagda effekten skulle bli besparingar på över 500 miljarder dollar. Ramlar USA över kanten, skulle visserligen de indragna skattelättnaderna och de automatiska besparingarna minskade budgetunderskottet, men med katastrofala följder.
Den fattigaste femtedelen av befolkningen skulle drabbas mycket hårt. Riktade skatteavdrag till låginkomsttagare försvinner, den tillfälligt utökade arbetslöshetsförsäkringen dras in (över en natt skulle två miljoner arbetslösa bli av med sin ersättning), och de automatiska nedskärningarna skulle i huvudsak riktas mot olika sociala satsningar.
Risken är också stor att kraftiga besparingarna kombinerat med vissa skattehöjningar driver upp arbetslösheten och minskar konsumtionen så mycket att landet faller in i en recession. Detta kommer att få följder även för världsekonomin, som redan nu befinner sig i ett känsligt läge.
För att undvika detta måste Obama och Kongressen, mer exakt Republikanerna i Kongressen, enas om vilka av de olika skatteundantagen och tillfälliga stödprogrammen som ska behållas samt, viktigast av allt, hur budgetunderskottet kan minskas så att de automatiska och destruktiva besparingarna inte träder i kraft på nyårsdagen 2013.
Det är omöjligt att lösa problemen utan en kompromiss som innehåller både skattehöjningar och nedskärningar. De hårdnackade skattesänkarrepublikanerna i Kongressen måste inse att deras rigida hållning har nått vägs ände. Det är både ekonomiskt och politiskt omöjligt att endast spara sig ur krisen. Det skulle få helt oanade följder för stora delar av det amerikanska samhället. Den grundläggande tryggheten och en redan skral inkomst skulle fråntas miljontals invånare. Dessutom är detta något som Demokraterna aldrig kommer att acceptera.
Demokraterna å sin sida måste lära sig att göra skillnad på att höja marginalskatterna och att höja skatteintäkterna. För det första kommer skattehöjningar som enbart riktar in sig mot de allra rikaste hushållen aldrig att dra in de summor som behövs. För det andra är en ännu mer progressiv beskattning det sista USA:s redan progressiva skattesystem behöver. Det bidrar bara till att hålla den ekonomiska aktiviteten ner och arbetslösheten uppe.
Alla federala sociala utgifter kan inte heller betraktas som heliga. Risken är stor att kostnaderna för det sociala skyddsnätet och Medicare (offentligt finansierat sjukförsäkringssystem för personer äldre än 65 år) skenar. Även pensionssystemet är i stort behov av att reformeras.
Men trots att utmaningarna och de politiska åsiktsskillnaderna är stora kommer USA knappast att ramla över stupet om en och en halv månad. Och det beror Obamas valseger, trots att maktbalansen formellt inte ändrades. Segern visade däremot tydligt att den nuvarande republikanska skattefundamentalismen stöter bort stora väljargrupper.
Om Republikanernas kandidat ska ha en chans att besegra sin demokratiska motpart i presidenvalet 2016, måste partiet förändra sin linje. Det sista en sådan politisk make over behöver är en republikansk fundamentalism som skapar ekonomiskt kaos. Det talar mer än något för att USA till slut inte kommer att falla ner för stupet.