Jag är inte fri så länge det burmesiska folket inte är fritt. Men de orden fångade Aung San Suu Kyi situationen i landet sedan hon själv i helgen släpptes ur den husarrest där hon levt i femton års tid.
Både hon själv och den styrande militärjuntan säger att inga villkor varit förknippade med frigivningen. Det är förmodligen också sant. Men den burmesiska regimen är av det slaget att den när som helst kan sätta ihop nya anklagelser och döma Suu Kyi till nya straff.
Det som kan avhålla den är hennes egen prestige och regimens önskan att åter släppas in i den internationella gemenskapen. Det kan alltså finnas möjligheter för omvärlden att åtminstone delvis påverka den fortsatta utvecklingen i Burma.
Men två omständigheter måste stå helt klara när omvärldens agerande diskuteras. Den första är att den regim som sitter är en av de värsta som just nu går att hitta. Den har utsatt Burma för decennier av vanstyre, som i grunden förstört en tidigare framgångsrik ekonomi. Militären har samtidigt gjort sig själv till en privilegierad klass med tillgång till allt sådant som vanliga medborgare saknar.
Över 2000 burmeser är fängslade för sina politiska åsikter och inbördeskrig pågår sedan länge i gränsprovinserna i öster. År 2007 sköt och torterade militären buddhistmunkar som försökte ställa sig i spetsen för ett folkligt uppror och året efter förhindrade den internationella hjälpsändningar till offren för den cyklon som då ödelade stora områden.
Den andra omständigheten är att generella ekonomiska sanktioner inte har någon effekt eftersom de stora grannarna Kina och Indien, liksom de sydostasiatiska länderna i samarbetsorganet Asean, prioriterar tillgång till Burmas ansenliga naturresurser framför demokrati och mänskliga rättigheter. Även om folket inte får ut mycket av dessa grannländers investeringar och handel med Burma så behöver statsapparaten inte gå i konkurs.
Däremot kan de riktade sanktioner mot juntans medlemmar och hantlangare som redan tillämpas ha en viss effekt, genom att de kan skära av deras möjligheter att tjäna privata pengar genom operationer på den internationella marknaden. Sådana sanktioner kan kompletteras med internationella undersökningar av brott mot mänskligheten och engagemang i projekt som kan minska människors lidande och öka deras möjligheter att själva ta ansvar.
Valet förra veckan innebär, trots att det mest var en fars, steg mot ett generationsskifte inom den styrande militära eliten. Om de nya personer som träder till vill vinna ett mått av internationell respekt, så är den enda möjligheten att först nå någon sorts samförstånd med Suu Kyi.
Omvärldens agerande måste syfta till att uppmuntra just detta. Priset för att spärra in henne igen måste vara högt och kännbart.