Samtidigt har statsministern i regeringsförklaringen konstaterat att ryggraden i svensk ekonomi utgörs av basindustrin. I en debattartikel i Dagens Nyheter (4/11) konstaterar några företrädare för skogsföretaget Stora Enso att dessa båda politiska uttalanden inte går ihop.
Det går naturligtvis att avfärda dessa debattörer med att de talar i eget intresse. Varje företag vill självfallet sänka sina kostnader. Men det är att göra det väl enkelt för sig. Stora Enso har 9 000 anställda och är ett svensk-finskt bolag. Energimarknaden i Norden är så sammanflätad att vad som händer här påverkar våra grannar och vice versa.
Skillnaden mellan ländernas agerande kunde knappast vara större. Medan Sveriges regering är fastlåst vid det svårtydda resultatet av en 24 år gammal folkomröstning ser Finland till att bygga ut kärnkraften. Nytt, modernt och effektivt kommer det att bli - med en direktkabel mellan länderna så att Sverige kan importera energi därifrån.
Någon som förstår logiken? Inte många, verkar det som. Bland de tre partier som står bakom avvecklingsplanen, socialdemokraterna, vänsterpartiet och centern, vill en majoritet av väljarna behålla eller bygga ut kärnkraften. Hos socialdemokraternas väljare är siffran så hög som 84 procent.
Ett så starkt opinionstryck kan knappast bortförklaras med att vindarna vänder snabbt i politiken. När folkomröstningen hölls för ett kvartssekel sedan stod inte frågan om växthuseffekten högst på miljöministerns dagordning - men det gör den nu. En förtida avveckling av kärnkraften innebär oundvikligen att användningen av fossila bränslen kommer att öka. Ren, billig och säker svensk kärnkraft ersätts med smutsig dansk eller polsk kolenergi. Ett annat alternativ är förstås naturgasen, men även den bidrar till växthuseffekten.
Att avvecklingen drivs på trots de uppenbara nackdelarna för både miljön och industrin framstår som obegripligt. Alternativen till kärnkraft kan knappast sägas vara bättre för miljön. Vattenkraften innebär stora ingrepp i naturen. Gas, kol och olja innebär stora utsläpp, och för att kunna använda energin från dessa tre krävs dessutom stora transporter. Vindkraften då? Inte ens om man byggde vindkraftverk på samtliga 49 ställen som Energimyndigheten har pekat ut som lämpliga skulle man komma upp i mer än ett par procent av den energi som kärnkraften står för i dag. Och hur vackra skulle dessa vindkraftsparker bli?
Det enda alternativet för den som samtidigt vill avveckla kärnkraften och värna miljön är alltså att drastiskt strypa energikonsumtionen, både hos företag och hushåll. Att göra det utan att jobben hotas och välfärden drabbas är omöjligt. Är det verkligen det regeringen vill med sitt nya superdepartement och visionen om "det gröna folkhemmet?