Katrinas påminnelse
En orkan på andra sidan jordklotet, om än kraftig, skall väl inte kunna få direkta följder för den globala ekonomin, inklusive vår egen?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Uppgifter om att orkanen försvagades när den närmade sig den amerikanska kusten och att New Orleans inte riktigt hamnade i dess absoluta centrum, vilket var det intryck som ursprungligen förmedlades, kan ha bidragit till en bedräglig känsla av att staden kanske trots allt skulle drabbas något lindrigare än vad de värsta scenarierna indikerade.
Nu vet vi att det var fel. Katrina krävde många liv — dödsoffren måste rimligen räknas i många tusen — och vållade en enorm materiell förödelse. Till det kommer att New Orleans, vars stora hamn utgör en av hjärtpunkterna i den amerikanska ekonomin och transportsystemet, nu såvitt man kan förstå lamslagits för lång tid.
Detta i förening med att den amerikanska raffinaderiverksamheten i Mexikanska golfen, som svarar för 10 procent av USA:s bensinproduktion och 5 procent av världens, lamslagits innebär ett kraftigt, ytterligare, tryck uppåt på oljepriserna.
Det slår hårt på ekonomin, inte minst mot den privata konsumtionen, och kan rent av enligt vissa bedömningar medföra att den amerikanska ekonomin krymper under det fjärde kvartalet.
Med den tyngd som USA har i världsekonomin, och med den grad av integration som världsekonomin uppnått, får sådana störningar globala återverkningar, som naturligtvis även kommer att beröra oss
i större eller mindre utsträckning. Det är svaret på frågan i ingressen.
Men eftersom alla inser att en våldsamt snabb ökning av råoljepriset är ytterst skadlig vidtas nu åtgärder för att stabilisera råoljepriserna.
Den amerikanska regeringen släpper ut en del av den strategiska oljereserven på marknaden och även det internationella energiorganet IEA vidtar åtgärder för att öka den omedelbara tillgången på olja. Förhoppningsvis räcker dessa åtgärder för att hålla situationen under hygglig kontroll.
I USA är det annars läget i New Orleans som av naturliga skäl just nu tilldrar sig den största uppmärksamheten. Staden beskrivs som en "krigszon". Myndigheterna har förlorat kontrollen. Kaos och anarki råder. Ruttnande lik på gatorna. Plundringar och våldtäkter — ja, det förekommer till och med skottlossning mot räddningspersonal.
Som alltid i situationer som denna får myndigheterna sina fiskar varma. Frågor ställs om hur de kunde vara så oförberedda inför denna kris som experter varnat för i åratal — och om vad som gjorts för att minska stadens sårbarhet. Och president George W Bush får förstås också sin beskärda del av berättigad kritik för senfärdighet i reaktionen på katastrofen.
I sinom tid lär omfattningen både av katastrofen och försummelserna klarläggas i den knivskarpa granskning som brukar komma både i massmedierna och i den amerikanska kongressen efter händelser som denna, och som utgör ett av de mest vitala inslagen i den amerikanska demokratin.
Mot naturens krafter står vi oss alla slätt, inklusive världens enda supermakt. Om den sanningen gav oss orkanen Katrina ännu en påminnelse.