Det är resultatet av 12 års studier, eller fler, som nu sätts på prov. Räckte betygen? Räckte timmarna som lades på tyska glosor? Det är också liberalism i praktiken som sätts på prov - att genom hårt slit kunna påverka sitt eget liv.
Tyvärr har antagningssystemet under flera år blivit delvis slumpartat. Vi har hört om olika grupper av elever som hamnat i kläm mellan betygsinflation, kvotgrupper och meritpoäng. Det har varit omöjligt att förutse konsekvenserna av att vänta med att studera eller att inte läsa särskilda ämnen.
Även om antagningssystemet har ändrats med goda föresatser, för att uppmuntra valet av svårare kurser eller motverka komplettering på komvux, har lapptäcket av lösningar blivit omöjligt att överskåda. Att ändra spelreglerna mitt i spelet, det är motsatsen till liberalt.
Inte minst är det elever med utländska studentbetyg som hamnar i kläm.Utöver förändringar i kvotgrupper och meritpoäng så ändras även de översättningsskalor som används mellan Sverige och länder titt som tätt. Toppbetyg blir plötsligt och utan förvarning medelmåttliga.
Senast har de fått söka i särskilda kvotgrupper, som ofta varit så små att inte ens personer med höga betyg kommit in. Därför är det nu glädjande att utbildningsdepartementet meddelade i förra från och med 2012 hamnar de i smma kvotgrupp som svenska studenter och får räkna meritpoäng.
Det är Verket för Högskoleservice (VHS) som gör bedömningarna av utländska betyg. Men på hemsidan är de är noga med att påpeka att den bara är ”preliminär” och talar om hur ”din utbildning bedöms i nuläget”. Kort sagt, de kan ändra sig när som helst. VHS lovar ingenting bestämt. Dessutom görs bara bedömning för personer som är bosatta och folkbokförda i Sverige. För det kan väl aldrig vara så att personer som bor utomlands kan behöva hjälp med att få utländska betyg värderade?
Detta berör inte bara några få. Föreningen Svenskar i världen uppskattar att mer än en halv miljon svenskar bor utanför Sverige. Av dessa är de flesta unga. Sedan tillkommer de elever som läser på utländska skolor i Sverige.
Nu är det tre år tills den första kullen går ut med det nya svenska betygssystemet. För att inte återigen hamna i en situation där förutsättningarna plötsligt förändras är det dags att redan nu påbörja arbetet med att ta fram en hållbar lösning, även för elever med betyg från Korea eller Finland.
För en regering som påtalar vikten av kunskap och globalisering är det dags att problemet tas på större allvar. Funkar inte skolgången för barnen drar man sig för att flytta. För forskare är inte bara forskare, de är föräldrar också.