Klarar Kerry kvalet?

Uppsala2004-01-29 11:36
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det svänger fort i amerikansk politik. För bara några veckor sedan framstod Howard Dean som den självklare demokratiske presidentkandidaten. Men så började primärvalen — politikens motsvarighet till VM- eller OS-kval — och bilden ändrades. Efter att ha vunnit både förra veckan i Iowa och tisdagens primärval i New Hampshire framstår nu John Kerry som den mest trolige utmanaren till George W Bush.
Ännu är det för tidigt att räkna ut Dean. Andraplatsen i New Hampshire är en förbättring jämfört med resultatet i Iowa — inte minst med tanke på att Dean gjorde bort sig genom ett aggressivt tv-framträdande i besvikelsen över att bara ha kommit trea där.
Precis som i Iowa visade primärvalet i New Hampshire att det som hittills varit Deans paradgren — att kritisera kriget mot Irak — inte är det som väljarna sätter främst. Så kallade "köksbordsfrågor" som sjuk- och hälsovård vinner fler röster.

Än viktigare är dock att John Kerry framstår som en trovärdig utmanare som skulle ha en chans att vinna över president Bush när kvalet väl är över och det är dags för slutspel. Dean har onekligen haft en förmåga att entusiasmera sina kampanjarbetare, men hans radikala och stundtals oförsonliga inställning har gjort att hans möjligheter att bjuda Bush motstånd har kraftigt ifrågasatts. Det är en officiell hemlighet att Bushlägret gärna ser Dean som motståndare, eftersom man räknar med att det ytterligare skulle marginalisera det demokratiska partiet de närmaste fyra åren.

Det finns dock fler kandidater som ännu inte kan räknas ut helt. Den unge John Edwards kom överraskande tvåa i Iowa och delade tredjeplatsen i New Hampshire med förre Natogeneralen Wesley Clark. Om Edwards lyckas vinna något av den kommande veckans primärval kan han bli ett namn att räkna med. Och även om den delade tredjeplatsen var en besvikelse för Clark är han fortfarande med i spelet.
Inför de många primärval som stundar fram till i början av mars är utgången således oviss. Den verkliga utmaningen väntar dock bortom primärvalen. Ju mer kampanjpengar de demokratiska kandidaterna tvingas använda för att bli nominerade, desto tuffare blir det att utmana en sittande president vars kassa är välfylld och ännu oanvänd.
Läs mer om