Det kommer att bli brist på lärare 2020. Prognoserna pekar på att 20 000 förskollärare och sammanlagt cirka 25 000–30 000 i övriga lärargrupper kommer att saknas om åtta år. Allt finns redovisat i Statistiska Centralbyråns (SCB:s) rapport Trender och prognoser 2011, en skrift som ges ut vart tredje år, senast i januari i år.
Drygt tre månader senare, mitt under brinnande avtalsrörelse, ansåg sig Lärarförbundet tvunget att använda medlemmarnas avgifter till att be SCB att göra om samma undersökning. Inte överraskande fick man ungefär samma resultat – 46 500 lärare kommer att saknas 2020. Dessutom gjordes en specialbeställning som visade att en sjättedel av de utbildade lärarna i landet jobbar med annat. Det resultatet är svårt att värdera då det inte finns några jämförelser över tid eller med andra yrkesgrupper.
Ändå var det väl använda fackliga resurser. På ett nyhetsuppslag i SvD (9/5) redovisas den nygamla statistiken och en före detta lärare får säga att ”det inte finns på världskartan” att han kommer tillbaka. Lärarförbundet kommenterar i texten att ”vi har ett löneläge som är avrekryterande” och Lärarnas Riksförbund skriver i ett pressmeddelande att ”vi är på väg in i akut lärarbrist”.
Lärarfacken gör bara sitt jobb när de bildar opinion för medlemmarnas sak. I de pågående avtalsförhandlingarna kräver man ”ett tydligt steg på vägen” mot de 10 000 kronor mer i månaden som är det långsiktiga målet.
Journalisterna gör knappast sitt jobb när inte siffrorna sätts in i ett sammanhang. Det vore till exempel intressant att få veta att bristen inom yrken som ingenjör, sjuksköterska eller omvårdnadspersonal tros bli minst lika stor som bristen på lärare om åtta år. Och i förhållande till antalet anställda hör biomedicinsk analytiker och tandsköterska till de yrken där man får allra svårast att hitta personal 2020.
Lärarjobbet har under 40 år gått från relativt hög lön och status till relativt låg lön och status. En förändring behövs och den är också på väg. Sedan i fjol är de flesta utbildningsreformerna på plats och snart kommer också legitimationen, karriärvägarna och högre lön. Det finns många goda skäl att söka till lärarutbildningen just nu.
I sin iver att förändringen ska gå snabbare bidrar de fackliga organisationerna snarare till att klassa ned yrket i onödan. Det blir i alla fall konsekvenserna av agerandet. Vem vill vara i ett yrke som inte ”finns på världskartan” för andra?
Många lärare trivs förträffligt med sitt yrkesval redan i dag. Andra väljer av olika skäl att byta jobb. Någon officiell statistik på hur avhoppen inom andra yrken ser ut finns som sagt inte. Men Socialstyrelsen rapporterade i november 2009 att mer än var fjärde sjuksköterska, 28 procent, inte jobbade inom hälso- och sjukvården. Det kan bero på att löneläget är ännu sämre för sjuksköterskor. Eller så beror det bara på att folk byter jobb ibland.