Men nu visar en färsk sammanställning av forskningen på området att verkligheten inte alls ser ut så. I själva verket har egentligen inte så mycket hänt. Däremot har enskilda personer drabbats av arbetslöshet, men så har det alltid varit.
Eftersom Sverige har en liten befolkning har landet ständigt varit extremt beroende av utrikeshandel. Det innebär i sin tur att svenskarna har fått anpassa sig efter den ekonomiska utvecklingen i världen. Omställningen har ibland varit smärtsam, men den har å andra sidan gynnat landets ekonomi. Så var det när Sverige ställde om från jordbruk till industri och nu till datasamhälle och tjänster. Utflyttningen av jobb har hittills inte haft några speciella effekter. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, ordnade för några dagar sedan ett seminarium i detta angelägna ärende. Och det intressanta var att alla, från fack till arbetsgivare och regering var eniga om detta: Hittills har man inte märkt några speciellt stora effekter av utflyttningen. Arbetslösheten beror snarare på omställningen till tjänstesamhället.
Fortfarande är det så att det mesta av utrikeshandel och utflyttning av jobb från Sverige berör höglöneländer. Utflyttning av verksamhet har både för- och nackdelar som tar ut varandra. Företagen ökar sina vinster, vilket gör att de kan öka verksamheten och investera mer. Konsumenterna får lägre priser. Rationaliseringarna ökar på grund av hårdare konkurrens vilket leder till bättre produktivitet. Eftersom en svensk anställd har betydligt högre produktivitet än en kinesisk blir företagets vinst ungefär densamma i båda fallen.
Men det är inte givet att alla dessa positiva effekter fortsätter i alla evighet. Panelen var överens om att frågan måste diskuteras och att Sverige måste planera för en framtid när problemen kanske kan bli betydligt större. Avkastningen på kapitalet blir ju större i Kina på längre sikt. Å andra sidan kommer kinesiska löner att stiga. Nu satsar företag som vill ha riktigt låga löner på länder som Vietnam.
De problem med arbetslöshet som nu finns i vårt land beror inte på outsourcing eller off-shoring, som det ska heta när verksamhet flyttar utomlands. Bekymret består i att inte alla får del av vinsterna, betonade t ex professor Lars Calmfors. Det är särskilt redan svaga grupper som drabbas.
Alldeles oberoende av off-shoring måste alla anpassa sig efter en allt snabbare omställning och räkna med att många företag lägger ned och att annan verksamhet kommer i stället. Det ställer stora krav på villigheten att byta jobb, att utbilda sig, att flytta och ha flera olika yrken under livet. Det kommer också att betyda större löneskillnader, trodde professor Calmfors.
De åtgärder han föreslog var de vanliga, alltså omskolning, arbetsmarknadsutbildning, mer decentraliserade avtal, något mindre generös a-kassa och skatterabatter på arbetsinkomster för lågavlönade.
Alla i panelen var förstås inte eniga om hans förslag till åtgärder. LO kan självfallet inte acceptera exempelvis lägre a-kassa eller decentraliserade avtal. Och i går antyddes från socialdemokraterna att a-kassan ska höjas. En bättre reform vore att a-kassan fullt ut fungerade som en omställningsförsäkring, där nivån efter hand trappas ner.
Men seminariets slutsats måste i alla fall sägas vara uppmuntrande. Vi kommer inte att få jobba med kinesiska löner utan det blir i stället kineserna som får det bättre. De nackdelar som så småningom kan uppstå genom utflyttning av olika verksamheter kan motverkas med de rätta politiska åtgärderna, även om de inte är populära.
Det betyder alltså att det är vi själva som avgör hur bra det kommer att gå. Sverige har tidigare klarat stora och relativt snabba omställningar. Det finns ingenting som hindrar att vi kan göra det igen.
Gunvor Hildén
Fristående kolumn
Fristående kolumn