Kolumnen: Nu ska Kina satsa pÄ landsbygden
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.
HÀndelsen gav en iskall kÀnsla av den kinesiska ledningens grepp om landet. Samtidigt som en riktigt rÄ kapitalism fÀrgar de stora stÀderna, har regimens grepp om Äsiktsbildningen snarast hÄrdnat. Minnet av studenternas demonstration pÄ Himmelska fridens torg 1989, dÄ hundratals, kanske tusentals studenter dödades, finns fortfarande kvar. Det Àr kÀnsligt, och sÀrskilt kÀnsligt nu nÀr Folkkongressen hade sin tio dagar lÄnga session.
Vid Folkkongressen presenterade den pragmatiske premiÀrministern Wen Jiabao sina planer för den kommande femÄrsperioden. Ett nytt begrepp lanserades: "den nya socialistiska landsbygden". Det Àr uppenbart att regimen oroar sig över de snabbt vÀxande klyftorna mellan stad och land. Fortfarande bor omkring 60 procent av kineserna pÄ landet.
Men medan stÀderna formligen exploderar av snabbt tillvÀxt, gÀller det inte inkomsterna pÄ landsbygden. En genomsnittlig stadsbo har mer Àn tre gÄnger sÄ stora inkomster som en genomsnittlig landsbygdsbo, enligt officiell statistik. Och skillnaden ökar.
Den utvecklingen mÄste brytas, men exakt vad som ska göras framgÄr inte av femÄrsplanen. MÄlen Àr tydliga: inkomsterna ska förbÀttras, den sociala vÀlfÀrden bli mer omfattande, vÀgar byggas, skolan bli bÀttre liksom hÀlsa och miljö. Rent vatten ska bli en rÀttighet. Staten anslÄr lite mer pengar, men ÀndÄ bara knappt nio procent av budgeten. Resten ska den lokala ledningen ordna. Och dÀr saknas i mÄnga fall bÄde medel och kompetens.
PÄ landsbygden finns ocksÄ en stor dold arbetslöshet. NÀr man i Kina talar om en arbetslöshet pÄ drygt 5 procent rÀknas bara stÀderna. Hur stor arbetslösheten Àr pÄ landet finns det inga officiella siffror pÄ. Men i samma takt som metoderna i jordbruket moderniseras krÀvs allt fÀrre arbetare.
Tanken Àr att de ska flytta till stÀderna, men det Àr bara en liten andel som fÄr göra det officiellt. Resten blir arbetslösa eller sÄ kallade migrantarbetare. De Àr skrivna pÄ landet men jobbar i stan utan de vanliga förmÄnerna. I bÀsta fall har de fast jobb och skickar pengarna hem till familjen pÄ landet. I sÀmsta fall jobbar de svart eller har tillfÀlliga pÄhugg. Men de rÀknas inte som arbetslösa.
Om det Àr nÄgonstans som missnöjet kan tÀnkas utvecklas till oroligheter Àr det pÄ den fattiga landsbygden, dÀr man lÀnge sett den explosiva ekonomiska utvecklingen i stÀderna utan att ha fÄtt sin del av den.
Den andra viktiga delen av den stora femÄrsplanen gÀller energi och miljö. I Kina har man nu sent omsider fÄtt upp ögonen för att det Àr nödvÀndigt att satsa pÄ miljön. Föroreningarna Àr gigantiska, inte minst dÀrför att det Àr vanligt att vÀrma bostÀder med kolkaminer. Industrin smutsar ned utan att hindras av lagar.
Samtidigt blir energiproblemen allt större. Det var mÄnga Är sedan Kina var sjÀlvförsörjande med olja och nu kastar man blickarna mot Iran och Sydamerika, mot lÀnder som av politiska skÀl kanske föredrar att inte sÀlja till USA. Samtidigt satsar Kina stort pÄ vattenkraft, vilket bland annat innebÀr att tusentals mÀnniskor tvingas lÀmna sina hem för att bereda plats för vÀldiga vattenmagasin.
Den bristande balansen i utvecklingen Ă€r uppenbarligen en grogrund för social och politisk oro. Ănnu mĂ€rks bara smĂ„ protestungar pĂ„ landsbygden. Men den politiska ledningen i landet Ă€r klart oroad. Det mĂ€rks tydligt i femĂ„rsplanen. GĂ„ng pĂ„ gĂ„ng betonas dĂ€r hur viktigt det Ă€r att agera snabbt.
Det Àr intressant att den politiska ledningen tar problemen pÄ allvar. Men avgörande Àr hur de kommer att hanteras i praktiken.