Byggnads version är att letterna vägrade att förhandla om ett kollektivavtal och att det därför var korrekt att varsla om blockad. Men det talades också om att Byggnads krävt något som kallades snittlön i Stockholm. Här stod uppgift mot uppgift och de flesta valde att tro på Byggnads (dock inte alla, t ex UNT).
EU har en regel om att minst den lagliga minimilönen ska betalas när ett företag utför tjänster i ett annat EU-land. Problemet för Sverige är att vi inte har någon lagstadgad minimilön. Här föredrar alla parter kollektivavtal och förhandlingar.
Det är här som Dagens Nyheters Maciej Zaremba trampar rakt på den ömmaste av tår. I hans artikel den 11 november framgår det att han frågar Byggettans ombudsman Lars-Göran Bromander om det är sant att Byggnads krävde 145 kr i timmen för de lettiska arbetarna, redan innan man började förhandla om kollektivavtalet. Han får svaret: "Vi har aldrig villkorat med något belopp för att teckna kollektivavtal."
Ett alldeles klart och tydligt svar, dessutom helt enligt vanliga svenska regler. Problemet är bara att Lars-Göran Bromander själv justerat ett protokoll där det står: "För att teckna kollektivavtal yrkar förbundet att bolaget tecknar avtal om att utge 145 kronor per timme ..."
Alltså först 145 kr i timmen, därefter förhandlingar om kollektivavtal. Och 145 kr i timmen är mer än många svenska byggnadsarbetare har i lön. Ett högt lönekrav först som villkor för förhandlingar — så brukar det väl inte gå till i Sverige? Eller är det så man ska tolka den svenska modellen?
LO:s avtalssekreterare Erland Olaussons svar är att det handlar om ett missförstånd och sedan ovilja. Vad Byggnads krävde var att snittlönen i området skulle utgå medan man förhandlade. Letterna kunde ha missförstått det, trodde han. Vilket inte verkar så sannolikt med tanke på det citerade protokollet.
Maciej Zarembas artikel har nog inte direkt hjälpt Sverige i EU:s domstol. Mycket talar för att något måste göras för att anpassa svenska regler efter EU:s krav. En möjlighet är att förvandla kollektivavtalen till lag, något som få verkar stödja. Ett annat alternativ är att, som Finland, helt enkelt besluta om en lag om minimilön, vilket tydligen fungerar bra där som i många andra länder. Ytterligare ett alternativ är ett huvudavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv, där man klargör vad som gäller. En minimilön är då rimligtvis lägsta avtalade lön.
Varför är det så tyst om Zarembas viktiga artikel? Det är svårt att undgå misstanken att Byggnads helt enkelt vill stoppa utländska företag från att komma till Sverige. Att hindra svenska företag från att använda utländsk arbetskraft och utländska entreprenörer anses inte lika viktigt eftersom facket där har bättre insyn. Men små utländska företag, och särskilt då i byggbranschen, ska hållas borta. Konstigt nog tycks de arbetslösa letterna inte dela denna tjusiga syn på svensk solidaritet.
Och vad säger regeringen? Öronbedövande tystnad. Och oppositionen tiger still, eftersom man för allt i världen inte vill reta LO nu i valrörelsen. Innebär den svenska modellen för kollektivavtal att facket ska ställa upp på förhandlingar med ett utländskt företag först efter det att man drivit igenom en lön för som ligger betydligt högre än vad somliga svenska arbetare i branschen har? Ska Sverige lämna EU, som LO hotat med, om den modellen inte godkänns av EU-domstolen?
Gunvor Hildén
Fristående kolumnist
Fristående kolumnist