De svenska statsfinanserna Àr som bekant ljuset i skuldkrisens Europa. Men det ekonomiska lÀget i kommunerna 2012 Àr faktiskt Ànnu nÄgot ljusare. De 290 kommunerna och 20 landstingen kommer i Är att redovisa ett resultat pÄ sammantaget 18 miljarder kronor, enligt förra veckans rapport frÄn SKL (Sveriges kommuner och landsting).
Orosmoln saknas inte, och dĂ„ handlar det framför allt om ökad arbetslöshet. Kommunerna Ă€r i hög grad beroende av att invĂ„narna har goda löneinkomster för att fĂ„ sina skatteintĂ€kter. NĂ€sta Ă„r berĂ€knas ocksĂ„ resultatet halveras, till nio miljarder kronor. PĂ„ lite lĂ€ngre sikt, 2015â2016, kommer ocksĂ„ de demografiska förĂ€ndringarna, att vi blir fler Ă€ldre i Sverige, att slĂ„ igenom pĂ„ resultaten. En dryg procent i ökad kostnad pĂ„ grund av detta lĂ„ter inte mycket, men blir pĂ„ marginalen stora summor som gör det svĂ„rare att klara kravet pĂ„ budgetbalans.
Landstingen ligger generellt sett sÀmre till Àn kommunerna, och det kommer att krÀvas skattehöjningar i ett flertal landsting redan 2013. Att det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken har överförts till landstingen Àr ett skÀl, dÄ investeringsbehoven för buss- och lokaltÄgstrafiken kommer att stiga kraftigt. Men det Àr ocksÄ sÄ att vÄrdkostnaderna ökar mer Àn kostnaderna pÄ andra omrÄden i samhÀllet.
NÀr fler blir Àldre ökar antalet cancerfall. HÀlso- och sjukvÄrdens framsteg har gjort att allt fler medelÄlders överlever hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. I stÀllet blir de Àldre och det Àr i den gruppen cancer Àr vanligast. CancervÄrd Àr dyrt och stÄr redan i dag för cirka sju procent av den totala vÄrdkostnaden i Sverige.
Det Àr alltsÄ inte brist pÄ effektivitet som gör att landstingsskatten mÄste höjas, snarare att man övertagit kommunala kostnader. Det har man naturligtvis kompenserats för redan, men det Àr ÀndÄ inte orimligt att tro att en del av skattehöjningen kan motsvaras av sÀnkningar i kommunerna, som ju slipper de ökade investeringskostnaderna.
SKL företrĂ€der naturligtvis sina medlemmar och vill med rapporten sĂ€tta press pĂ„ staten. För bibehĂ„llen ekonomisk balans Ă€r en förutsĂ€ttning âatt statsbidragen i genomsnitt ökar med tvĂ„ procent per Ă„r utöver sektorns pris- och löneökningarâ, skriver man i rapporten. Det underliggande hotet Ă€r att uppsĂ€gningar kan krĂ€vas, nĂ„got som regeringen vill göra allt för att undvika nĂ€r valet 2014 nĂ€rmar sig.
Men om de samhĂ€llsekonomiska prognoserna hĂ„ller finns det ingen anledning att tro att inte kommunerna och landstingen ska klara ekonomin pĂ„ egen hand. Extra statsbidrag behövdes verkligen 2009â2010, och de kom i lagom stor utstrĂ€ckning för att vĂ„rden, skolan och omsorgen skulle kunna behĂ„lla sin personal. Krav pĂ„ en mer expansiv finanspolitik kommer sĂ€kert att komma tillbaka igen, men det finns som sagt i dagslĂ€get inget som tyder pĂ„ att det skulle behövas.
Uppsala kommun kommer enligt den senaste prognosen att landa pÄ ett överskott pÄ 138 miljoner kronor 2012. Det lÄter bÀttre Àn vad det Àr. Som UNT berÀttade om i förra veckan pressas kommunen av ökade kostnader för socialbidrag, 60 miljoner kronor över budget 2012. Att det ÀndÄ blir ett positivt resultat beror enbart pÄ engÄngsintÀkter för minskade sjukskrivningar, premier som betalats tillbaka av försÀkringsbolaget.
Uppsala har definitivt bĂ€ttre förutsĂ€ttningar Ă€n de flesta andra att klara ekonomin. Inte för att kommunen har âlĂ€gst arbetslöshet i landetâ som det brukar hĂ€vdas (det Ă€r Uppsala lĂ€n som ligger lĂ€gst av lĂ€nen), men för att man har en ung, vĂ€lutbildad befolkning och för att skatteunderlaget vĂ€xer hela tiden (inflyttningstakten Ă€r 3 000â4 000 personer Ă„rligen).
Inflyttningen stĂ€ller stora krav pĂ„ sĂ„vĂ€l Uppsala kommun som Uppsala lĂ€ns landsting, frĂ€mst vad gĂ€ller nya bostĂ€der och en utbyggd kollektivtrafik, och dĂ€rmed Ă€ven stora kostnader. ĂndĂ„ blir slutsatsen: Precis som att majoriteten av alla EU-lĂ€nder gĂ€rna skulle vilja vara i Sveriges sits, skulle en kraftig majoritet av landets kommuner och landsting gĂ€rna vilja ha det som i Uppsala.