Kompetens men inga kunskaper
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Gymnasieskolan har fått mycket kritik de senaste åren. Framför allt är det den bristande ordningen som kopplas samman med att elevernas kunskaper blir sämre och sämre. Många väljer bort språk och naturvetenskapliga ämnen eftersom eleverna anser att dessa ämnen är alltför krävande. Men egentligen börjar problemen långt tidigare, i grundskolan.
Häromdagen kom en rapport som visade att antalet svaga läsare i grundskolan ökat markant på bara några år, medan de starka minskat lika väsentligt. Med elever som inte lärt sig läsa ordentligt i grundskolan går det naturligtvis inte att bedriva kvalitetsundervisning på gymnasieskolan.
Gymnasiereformen som nu presenterats kommer inte att lösa grundproblemet utan snarare bara dölja det ännu skickligare.
Att de yrkesförberedande programmen nu verkligen blir yrkesförberedande är positivt, förutsatt att de som går dessa program har gått i en fungerande grundskola som gett dem baskunskaper. Det är tyvärr en vision som ligger långt från sanningen i dag. Var fjärde pojke har i årskurs åtta aldrig läst en bok.
Inom de teoretiska programmen görs en anpassning till dagens förutsättningar när den naturvetenskapliga utbildningen breddas. Ett orosmoment har varit att alltför få inriktar sig på naturvetenskap, vilket leder till att många platser på landets tekniska högskolor gapar tomma.
Det nya naturvetenskapliga programmet ska locka till sig elever genom att det blir möjligt att välja samhällsvetenskaplig inriktning. Detta kallas tvärvetenskap i Skolverkets rapport och sägs vara framtidens melodi.
I själva verket leder sannolikt denna omläggning till att eleverna i slutändan varken kommer att ha kunskaper nog att läsa naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga utbildningar på universitetet.
Att eleverna på papperet har kompetens att söka vidare inom en mängd vetenskapsområden hjälper inte när de ställs inför kraven på universitetet. Där behövs kunskaper för att kunna följa undervisningen, som de flesta sannolikt inte fått
i det nya systemet.
Gymnasieskolan har redan fått sänka ambitionsnivån som ett resultat av grundskolans misslyckande. Den som tror att universitetet kommer att gå samma väg för att rättfärdiga utbildningspolitiska skrivbordsprodukter får tänka om.