Konservatismens återkomst
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
modern värld". Detta relevanta är en bromskloss, en försiktigt tillbakablickande attityd och en skepsis mot förändring. Det är inställningen att det finns en naturlig hierarki människor emellan, och inställningen att förnuftet inte alltid skall segra över känslan.
Resonemangen klingade bekant när Göran Hägglund i sitt Almedalstal kallade den moderna konsten för "bullshit" och avfärdade könsrollsneutrala lekar i förskolan som rena tramset. Sällan uttrycker politiker på Hägglunds nivå så tydligt värdekonservativa åsikter. Föga förvånande heter hans nye talskrivare Fredrik Haage.
Genom att profilera sig som ett tydligt konservativt alternativ, hoppas Kristdemokraterna antagligen inte bara vinna väljare från de borgerliga alliansvännerna, utan också från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Att satsa på ökad konservativ profilering är ett taktiskt drag från KD:s sida.
Det finns utan tvekan en stor väljargrupp med konservativa värderingar som har svårt att känna sig hemma i det gängse politiska landskapet. Inte minst hos den muslimska delen av befolkningen finns ett starkt engagemang i familje- och moralfrågor.
Men frågan är om ökad betoning av konservativa värden också gagnar den borgerliga alliansen. För många liberala och allmänborgerliga väljare är konservatism ett oerhört negativt laddat ord, och även om Hägglunds uttalade förakt för stora delar av ungdomskulturen kan vinna en och annan pensionärsröst från socialdemokraterna, finns risken att han skrämmer bort unga mittenväljare från Folkpartiet och Centern.
Folkets förmåga att värdera regeringsduglighet skall heller knappast underskattas. Genom att slänga sig med formuleringar som att vanligt folk ska få vara "i fred från popvänsterns mest uttalade dumheter" riskerar Hägglund att framstå som en alliansens Lars Ohly - en verklighetsfrämmande joker som sänker trovärdigheten för vilken koalition som helst.
Samtidigt finns möjligheten att ökad profilering bidrar till ökat stöd för den borgerliga alliansen. Om Kristdemokraternas konservativa profilering motsvaras av tydligare liberal profilering från andra håll, finns möjligheten att man täcker upp en större del av väljarkåren. Frågan är om det är värt att riskera alliansens friktionsfria regeringssamarbete?