I går skadades minst 150 personer vid sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i centrala Kiev. Antalet är det i särklass största hittills och flera personer ska också ha dödats.
Både demonstranter och poliser ska finnas bland offren. Den engelskspråkiga tidningen Kyiv Post beskrev i går situationen på flera centrala gator i huvudstaden som ”öppet krig”. Många vittnen beskriver hur polisen placerat ut prickskyttar på hustaken och att dessa skjuter rakt in i folkmassan.
Vändningen har skett snabbt och oväntat. Så sent som häromdagen gav president Janukovytj efter för ett av demonstranternas huvudkrav och lät landets riksåklagare besluta om amnesti för de nära 2000 personer som gripits under de protester som nu pågått i ett par månader. Dessförinnan hade de demonstranter som ockuperat Kievs stadshus lämnat byggnaden. Också på andra platser i landet utrymdes ockuperade byggnader. Demonstranterna i Kiev lovade dock att komma tillbaka om löftet inte uppfylldes.
Det som kunde se ut som ett försök från båda sidor att minska spänningen var kanske i stället ett försök från regeringen att få demonstrationerna att gradvis upphöra. Det gjorde de alltså inte. I går samlades åter stora människomassor i centrala Kiev. Ögonvittnen uppger att syftet var att förmå parlamentets talman att ta upp nästa krav på demonstranternas lista, nämligen att landet ska återgå till den författning från 2004 som ger större makt till parlamentet än till presidenten.
Exakt vad som utlöste våldet i går är oklart. En faktor är säkerligen att talmannen vägrade ta upp demonstranternas krav på en återgång till 2004 års författning. En annan faktor är sannolikt att betalda slagskämpar attackerat demonstranter i syfte att provocera fram våld, som en ursäkt för polisen att i sin tur trappa upp våldet ytterligare. Taktiken är väl känd.
Kiev och antagligen också andra städer i Ukraina var i går snubblande nära ett öppet inbördeskrig. Bland demonstranterna finns i första hand vanligt folk som vill få regeringen att ge upp och utlysa nyval men också mer extrema grupper som själva inte skyggar för våld. Regimen är hårt pressad och bakom president Janukovytj finns Rysslands president Putin som tycks vara beredd att gå hur långt som helst för att Ukraina mot folkmajoritetens vilja ska vända ryggen till EU och det övriga Europa.
Men hur ska regimen kunna återta sin förlorade kontroll? Armén består till stor del av värnpliktiga och är inte självklart att lita på. Soldaterna kan helt enkelt gå över på demonstranternas sida. Därför är det mer troligt att regimen försöker använda inrikestrupperna, Berkut, om den beslutar sig för att på allvar försöka slå ned demonstrationerna med våld. Men en regim som förlitar sig på sådana metoder är ändå dömd på längre sikt.