Kriget i Georgien om olja och geopolitik

Uppsala2008-08-16 00:01
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Hur kommer det sig att två stormakter råkat i konflikt kring ett litet fattigt land i Kaukasien? Svaret är: det geografiska läget. Ryssland ser Georgien som sitt intresseområde eftersom det ingick i det gamla Sovjetunionen. Den ryske premiärministern Vladimir Putin anser ju att Sovjetunionens sönderfall var en "geopolitisk katastrof". USA har egna intressen läget i regionen. Och så var det ju oljan.
Mycket av den ryska oljan finns i den oroliga södra delen av landet som gränsar bland annat till Georgien. Landet har ingen egen olja, men däremot olje- och gasledningar. En mycket viktig ledning går via Georgien och Turkiet till Medelhavet, en ledning som alltså inte passerar Ryssland eller Iran.
Det var ett gigantiskt projekt som USA och Turkiet tog initiativ till. Tanken var att leda oljan från Centralasien till väst utan att den skulle passera ryskt territorium. Nyligen läste vi om att ledningen utsatts för en explosion i Turkiet. Vem som utförde sabotaget, om det nu var ett sådant, är okänt.

Allt fler börjar oroa sig för den inte alltför avlägsna tid då oljeutvinningen har nått sin topp, peak-oil. I Centralasien finns en hel del olja och gas. Men det är en orolig del av världen som ofta är i krig. Dels mellan länderna, dels inom länderna och dels med fritt agerande miliser. Därtill kommer knarkhandlare, som inte drar sig för att använda vapen.
Turkmenistan ligger som nummer åtta på listan över världens gasrikaste länder. Och Kazakstan är på väg att bli nummer tio på listan över de oljerikaste länderna. USA vill till varje pris se till att dessa länder är vänligt stämda. Det amerikanska oljebolaget Chevron har sedan gammalt ett avtal med regeringen i Kazakstan. Flera ledande politiker i USA har suttit med i ledningen för Chevron, bland annat utrikesminister Condoleezza Rice.
Men i EU är opinionen delad i synen på Ryssland. Tyskland vill köpa rysk gas och ryssarna vill leda den direkt via ledningen Nordstream i Östersjön till Tyskland utan att den passerar Baltikum. En fjärdedel av EU:s gas kommer från Ryssland och andelen väntas öka. Många oroar sig för att ryssarna kan använda sin dominerande ställning för politisk utpressning av EU.
Å andra sidan är Ryssland också beroende av att få sälja sin olja och gas till EU-länderna. Omkring 60 procent av den ryska oljeexporten och cirka 50 procent av gasexporten går till EU. Det finns bedömare som anser att ryssarna är mer beroende av EU än tvärtom. Men det återstår att se hur Ryssland skulle hantera en eventuell kris.
I alla händelser kan man konstatera att det internationella intresset för Georgien inte alls skulle vara lika stort om det inte fanns olja fanns i regionen. "Det är oljan, dumbom!" som USA:s förre president Bill Clinton kunde ha sagt.
Läs mer om