Kris vid EU:s toppmöte i veckan?
Statsminister Göran Persson garderade sig en hel del när han uppträdde inför riksdagens EU-nämnd i går med hänsyn till att toppmötet senare i veckan kan besluta annorlunda. Men det var ändå ganska tydligt vad han själv numera tycker: Toppmötet bör besluta om uppskov på minst ett år när det gäller EU:s konstitution. Uppskovet ska användas för diskussion om hur EU ska gå vidare.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Lars Ohly, som ställt ultimatum om detta, var ändå inte riktigt glad. Visst var det bra att riksdagen inte skulle fatta beslut i december, men Göran Persson hade ändå inte bestämt dödförklarat förslaget om EU-författning, ansåg vänsterpartiets ledare. Och miljöpartiet kommer att fortsätta att driva kravet på folkomröstning om förslaget. Fortsatt strid om EU i det rödgröna blocket, alltså.
Sören Wibe, socialdemokratisk riksdagsman som begär omröstning inom det socialdemokratiska partiet om kravet på folkomröstning, menade att han skulle lägga ned den kampanjen om det blir alldeles klart att riksdagen inte ska fatta beslut om EU-författningen i december. Då blir det åtminstone lugnt internt inom socialdemokratin, vilket säkert bidragit till Göran Perssons nya ståndpunkt.
Vad EU skulle kunna göra i det här läget är att gå vidare med okontroversiella frågor som närmare samarbete om utrikes- och säkerhetspolitik, gränsöverskridande miljöpolitik och internationell brottslighet, angav Göran Persson, en ståndpunkt som nog är ganska vanlig bland EU:s toppolitiker.
På en direkt fråga medgav Göran Persson att det tyvärr fanns ett stort motstånd bland de ursprungliga medlemmarna mot nya utvidgningar, vilket han säkert har alldeles rätt i. Både i den franska folkomröstningen och i den holländska spelade detta motstånd en stor roll. Frankrike lovade till och med en ny folkomröstning om Turkiet, när det blir aktuellt att införliva detta stora land i EU. Om man ska ta hänsyn till folkomröstningarna i Frankrike och Holland kommer utvidgningen långt ned på EU:s agenda.
Göran Persson trodde uppenbarligen inte att toppmötet egentligen skulle fatta några beslut över huvud taget. Och han har troligen rätt. EU är lamslaget av folkomröstningarna i Frankrike och Holland. Och dessutom ska man nu också diskutera unionens långtidsbudget, en fråga som denna gång är mer komplicerad än någonsin.
Den svenska ståndpunkten är klar: Holland, Sverige och Tyskland betalar mycket mer per person till EU än övriga länder netto. Samtidigt har England en stor rabatt på sin avgift, som kanske var motiverad då den infördes. Men sedan dess har landet haft en mycket snabb ekonomisk uppgång och tillhör nu de rikare. Men för Tony Blair skulle det vara politiskt självmord att säga ja till att avskaffa rabatten utan att få en rejäl motprestation.
Så nu ser det ut att bli en hård batalj om budgeten vid toppmötet. Nettobetalarna kräver sänkt avgift och dessutom en kraftig sänkning av EU:s totala utgifter och att England ska avstå från sin rabatt. England vill gärna sänka EU:s utgifter men inte avstå från sin rabatt utom möjligen om man sänker EU:s rikliga jordbruksstöd till Frankrike. Frankrike säger nej. De nya medlemmarna vill ha mer pengar. Resultatet kan mycket väl bli att man inte kan fatta något beslut alls om budgeten.
Över huvud taget är det uppenbart att EU står inför en allvarlig kris, inte bara vad gäller konstitutionen. Vad ska man ha EU till? Hur ska man engagera väljarna? Ska EU utvecklas till en allt tätare union eller förvandlas till något som mest liknar en gemensam marknad?
Göran Persson dolde inte att han helst vill se EU som en mellanstatlig organisation, där samarbetet sker genom att man kommer överens i förhandlingar. Vad man än kan säga om den lösningen, inte ger den väljarna särskilt mycket inflytande eller skäl att engagera sig.