Men i Norrköpings ansikte mot den tillfälliga besökaren finns den svenska storstaden kvar. Staden vid Motala ström präglas av en självmedveten stadskärna, byggd av gedigna stenhus från det förra sekelskiftet, med flera pampiga kyrkor, saluhallar, gymnasieskolor och rådhus.
Mest av allt är det ändå kanske spårvägssystemet som vittnar om Norrköpings storstadsprofil. Medan många svenska städer lade ned sitt spårvägsnät efter andra världskrigets slut och senast vid högertrafikomläggningen 1967, bestämde sig Norrköping för att ha kvar sina varmt gula spårvagnar. I dag betraktas detta som ytterligt framsynt och kommunen satsar nu på en utbyggnad. Spårsystemet uppfattas som en viktig möjlighet att hålla regionens rörlighet på en hög nivå.
Rörligheten behövs i den omorientering och nystart som utmärker 2000-talets Norrköping. Under 1990-talet backade staden, i sina egna och omgivningens, ögon. Industrierna lades ned, prestigeföretag flyttade utomlands och Norrköping framträdde under en tid som avfolkningsbygd.
Detta har ändrats, framhåller Jan Zetterberg som är ansvarig för utvecklingen av kommunens trafiksystem.
- Vi förlorade många invånare men nu har befolkningssiffrorna vänt uppåt igen. Norrköping har återfått sin självkänsla, säger han.
I dag reser 12 procent av Norrköpings cirka 125 000 invånare kollektivt. Den siffran vill kommunen öka. Färdtjänsten är numera väl integrerad i kollektivtrafiken och omkring 70 procent av alla färdtjänstresor sker kollektivt.
Hur kan detta vara möjligt? frågar man sig.
—Spårvagnar och bussar är anpassade till rörelsehindrade och på andra sätt handikappade resenärer, säger Jan Zetterberg.
Spåvagnarna är numera försedda med utrymme för rullstolar och särskilda ståstöd, hållplatserna är utformade så att det ska vara lätt att ta sig i och ur spårvagnar och bussar. Dessutom finns i stadsdelarna så kallad anropsstyrd kollektivtrafik. Minibussar kör passagerarna från port till port, en service för handikappade. Och att den höga andelen färdtjänst i allmänna kommunikationsmedel också innebär lägre kostnader för färdtjänsten säger sig självt.
Spårsystem är inte bara dagens Norrköpingsmelodi utan också morgondagens. Spårvagnarna är miljövänliga och drivs med el från lokala vattenkrafverk och från stadsplaneringssynpunkt spelar de en avgörande roll. Bebyggelsen utvecklas nämligen runt spåren. Närmast planeras spår till området Ringdansen.
Dessutom råder politisk enighet kring kollektivtrafiken. Partierna ser trafikfrågorna som avgörande för kommunens utveckling. Man kan säga att Norrköping är på spåret — och tänker stanna kvar där.
Kersti Kollberg
Ledarskribent
Ledarskribent