Ledare: Kunniga lärare viktigast

Presskonferens och en helsida på DN Debatt, gårdagens stora nyhet var nog ändå inte så mycket att regeringen vill införa en lärarlegitimation som att reformen nog blir av - oavsett vilka som sitter vid makten efter höstens val. Redan för två år sedan presenterade regeringens utredare Jörgen Ullenhag ett förslag om lärarlegitimationer.

Men nu finns en tidpunkt för införandet, medel avsatta för reformen och en opposition som är med på noterna. Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund välkomnar förändringen: lärarlegitimationer är "jättebra". Och när inte ens Vänsterpartiet orkar bråka - "lärarlegitimationer är ingen stridsfråga för oss", menar partiets Rossana Dinamarca - då blir nog reformen av. Oavsett regeringens kulör efter valet.

Precis som för två år sedan är det lätt att se reformens fördelar - men också de uppenbara nackdelarna. På presskonferensen jämför Jan Björklund det introduktionsår som nyutexaminerade lärare ska genomgå för att kunna erhålla sin lärarlegitimation med en läkares AT-tjänstgöring.

Det ingen tvekan om att det är en elegant och slagfärdigt jämförelse, precis som det brukar låta när Jan Björklund presenterar regeringens skolpolitik. Han vet att beskriva sina reformer med tydliga exempel. Men att jämförelsen med AT-tjänstgöringen är slagfärdig, betyder inte att den är felfri. Det går inte att rakt av jämföra legitimering av lärare med läkare.

Utgångspunkten bör förstås vara att de som undervisar ska vara behöriga lärare, men även utan formella meriter går det att vara en duktig lärare. Visserligen ska det vara möjligt för personer med en annan akademisk utbildning att efter ett års kompletterande pedagogikstudier och ett halvårs praktik att erhålla lärarlegitimation.

Det är dock ingen lösning för de som redan i dag är verksamma, uppskattade och drivna lärare - trots att de saknar formell lärarutbildning. Oavsett om det rör sig om akademiskt utbildade personer - jurister, statsvetare och ingenjörer till exempel - eller yrkeslärare, måste de kunna få lärarlegitimation utan att ta en paus från sin lärartjänst för ett års pedagogikstudier. Och sen? Är det meningen att de ska återkomma och göra ett halvårs praktik vid skolan där de tidigare ansågs vara fullvärdiga lärare?

Det måste vara möjligt för kunniga och kompetenta lärare som i dag är obehöriga att tillgodoräkna sig åren i tjänst när det är dags att meritera sig för lärarlegitimation.

Att regeringens förslag på lång sikt kommer att gynna svensk skola får inte innebära att enskilda lärare tvingas bort från skolorna. Systemet för lärare måste vara smidigare än så. Vad det handlar om är ju att Sveriges elever, oavsett vilken regering som sitter vid makten, förtjänar en kunnig och engagerad lärarkår.