Kvinnoförtryck är asylskäl
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Lagändringen är välkommen, men en generösare tilllämpning av FN:s flyktingbegrepp kunde ha gjorts långt tidigare. UNHCR har ända sedan 1985 uppmuntrat medlemsstaterna att tolka brott mot sociala och patriarkala normer som politisk aktivitet.
I USA och Kanada har man valt att ge kvinnor flyktingstatus, om de riskerar att utsättas för grova kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
För två år sedan intervjuade UNT Afsar från Iran, som misshandlats av män i hela sitt liv. Nu gömde hon sig efter utvisningsbeslut. Migrationsverket ansåg att hon överdrev.
I går skrev Expressen om en nigeriansk kvinna som dömts till döden för äktenskapsbrott. Hon fick välja: stening eller landsflykt, och flydde till Sverige med sin baby. Migrationsverket anser att hon ska avvisas. Till råga på detta har en anställd på verket avslöjat för kvinnans make var hon gömmer sig.
Att bedöma en flyktings berättelse kan vara svårt. Lagen säger dock att "bedömningen ... ska utgå från den enskilda individen och det är således av vikt hur den asylsökande uppfattar situationen". Bevisbördan vilar enbart på den asylsökande, enligt lagen, men "någon fullständig bevisning som klart styrker" förföljelsen kan sällan läggas fram och "sökandens berättelse bör därför godtas" om den är trovärdig och sannolik.
Det är nu upp till myndigheterna att visa att de kan tillämpa den nya lagen, har kunskap om kvinnors situation i världen och ser att brott mot sociala normer kan definieras som politisk aktivitet. Kvinnoförtryck är politik och därmed också asylskäl.