Utöver detta är Sverigedemokraternas viktigaste valfråga att kyrkan slår vakt om de kristna värderingarna. Märkligt, med tanke på att inget parti driver linjen att Svenska kyrkan ska distansera sig från kristendomen.
Däremot verkar de flesta politiska partier betrakta kyrkovalet som ett uppvärmningspass för de stundande valen till Europaparlamentet och riksdagen. Sverigedemokraterna försöker att gömma sin politiska dagordning bakom parollen att kyrkan ska vara ”traditionell”. På partiets hemsida går att läsa att SD vill att kyrkan slutar ”stödja massinvandringen och islamiseringen” av Sverige. Samarbetet med muslimska organisationer ska stoppas, tycker man. Att muslimska och kristna tänkare genom historien tillsammans förvaltat och utvecklat västerlandets idéer är uppenbarligen ingen tradition att värna om. Sverigedemokraterna tar helt enkelt tillfället i akt och använder kyrkovalet som en plattform för att basunera ut sina främlingsfientliga och islamofobiska åsikter.
Kyrkovalet används som partipolitisk plattform även från andra håll. Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, släppte nyligen en kampanjvideo. I filmen hävdar de unga socialdemokraterna att Jesus var sosse, eftersom han var solidarisk med de svagaste i samhället. Jesus var tydligen ”grym på fördelningspolitik” då han vid Tiberias sjö mättade 5 000 människor med fem bröd och två fiskar. Om man tror på Jesus följer det alltså att man är troende sosse, enligt SSU:s logik. Och då ska man rösta på Socialdemokraterna, som vill att Svenska kyrkan tillsammans med kommunerna skapar sommarjobb åt unga.
Men kyrkovalet handlar om Svenska kyrkan, inte om invandring eller jobbpolitik. Givetvis kan man vara engagerad både i kyrkan och i partipolitiken, men frågan är om det verkligen är rimligt att de politiska partierna som sådana ställer upp i kyrkovalet. Det är ju trots allt några år sedan staten och kyrkan skiljdes åt.