Att svenska myndigheter säljer ut personnummer till företag som använder uppgifterna till marknadsföring – utan den berörde personens vetskap och medgivande – är däremot inte särskilt hedervärt för en statsapparat som säger sig värna om transparens och den enskildes integritet. Dagens Nyheters avslöjande att en rad myndigheter säljer personuppgifter till företag, som sedan använder dem för reklamutskick, är på ett sätt typiskt för vår tid. ”Söker du adresser eller andra uppgifter för exempelvis direktreklam? Då ser vi till att anpassa sökningen efter den målgrupp du väljer!” går att läsa på Transportstyrelsens hemsida.
Bolagsverkets generaldirektör Annika Bränström slår ifrån sig kritiken och säger till DN att de följer lagen. Då Bolagsverket har ett avtal med marknadsanalysbolaget Bisnode anser Bränström att frågan om medborgares integritet inte längre ligger på myndighetens bord. Huruvida det finns lagligt stöd att för sälja vidare personliga uppgifter ska nu utredas av Datainspektionen.
Även om det skulle vara fullkomligt lagligt för myndigheter att sälja vidare personnummer är det knappast etiskt försvarbart. Att få lite reklam skickad till sig är förvisso inte hela världen. De flesta slänger antagligen sina ”personliga” erbjudanden rakt ned i pappersinsamlingen och så är det inte mer med det. Men att myndigheterna agerar försäljare av personliga uppgifter är problematiskt av andra, mer principiella skäl.
Staten finns till för medborgarna, inte tvärtom. Visst kan man kontakta Sveriges 245 förvaltningsmyndigheter och kontrollera att de inte säljer vidare ens personnummer. Man kan också skriva in sig i Nix-registret. Inget av detta ska dock behövas.
I dag är vi kanske mer omedvetet övervakade än någonsin tidigare, vilket Snowdenhistorien vittnat om. Det är en obehaglig utveckling. Myndigheter ska inte kunna behandla personlig information hur som helst, vare sig syftet är att motverka brottslighet eller att tjäna några miljoner genom att sälja uppgifter till reklamföretag.