Lång väntan på resultat

Svenska elevers resultat fortfarande medelmåttiga.

Svenska elevers resultat fortfarande medelmåttiga.

Foto: Bertil Enevåg Ericson/SCANPIX

Uppsala2012-12-12 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Mer matematik i årskurs 1, 2 och 3. Utbildningsminister Jan Björklund reagerade snabbt när två internationella undersökningar visade att kunskapsnivåerna hos svenska elever är ungefär lika medelmåttiga nu som för några år sedan.

Det var i går som resultatet av de internationella kunskapsmätningarna PIRLS och TIMSS presenterades. PIRLS mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4 medan TIMSS mäter kunskaperna i matematik i årskurs 4 respektive 8. Några större förändringar av de svenska elevernas kunskapsnivåer handlar det inte om. De tråkiga resultaten från tidigare år består.

Läsförståelsen ligger fortfarande över snittet för EU- och OECD-länderna, men är stadigt på nedåtgående. Visserligen är det fler elever nu än 2006 som ligger på medelgod och grundläggande nivå, men antalet elever som når de högsta nivåerna blir färre. Matematikresultaten för årskurs 4 ligger på samma nivå som 2007, men är sämre än EU- och OECD-snittet. I årskurs 8 har resultaten försämrats.

Det här borde tolkas som ett bevis för att de skolreformer som regeringen har genomfört är nödvändiga. Den nedåtgående kunskapstrenden har funnits där länge och först under det förra läsåret trädde lejonparten av regeringens skolreformer i kraft. Då infördes den nya skollagen, då började de nya kursplanerna gälla och de nationella proven blev fler. Det är också först nu som det nya betygssystemet är på plats. De fjärde- och åttondeklassare som deltog i PIRLSS- och TIMSS-gjorde det således innan många av regeringens reformer var på plats (undersökningarna genomfördes 2011).

Men många kommer att tolka resultaten annorlunda. Att elevernas kunskapsnivåer i bästa fall står still i internationella jämförelser kommer i stället att uppfattas som att regeringens politik inte fungerar: 6 år av alliansstyre och resultaten är fortfarande desamma. Hur långt det kan vara mellan beslut och implementering är kanske inte den första tanken som slår besvikna väljare. Regeringen har också sig själv att skylla.

Det hette att skolan skulle rustas upp och att det skulle ske bara alliansen fick bilda regering. Att det skulle ta lång tid att vända utvecklingen visste förstås Björklund och de andra partiledarna, men det fick inte plats i valbroschyrerna.

När nu tålamodet hos väljarkåren tryter, kan det som en gång var en av regeringens styrkor, skolpolitiken, förvandlas till en svaghet. Då är det inte så konstigt att utbildningsministern lovar nya åtgärder. Och mer matematikundervisning är bra, men inte annorlunda än de andra reformerna: det tar tid innan den får effekt.

Mer än något annat visar de nya PIRLS- och TIMSS-undersökningarna regeringens stora skolpolitiska uppgift. Jan Björklund måste få väljarna att inse hur lång tid det tar att vända utvecklingen. Han måste hålla huvudet kallt och hoppas att det som är tålamod inte uppfattas som kraftlöshet.

Läs mer om