I förra veckan lade lärarnas båda fackliga organisationer, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, sitt gemensamma yrkande i den pågående avtalsrörelsen. I detta anges inga konkreta mål för löneökningar, de kommer att presenteras längre fram, men yttrandet slår ändå fast att det nya löneavtalet måste innebära ”tydliga steg mot 10 000 kronor mer i månaden”.
Den lärare som förväntar sig 10 000 kronor högre månadslön inom, säg, ett par års tid, kommer säkert att bli besviken. Men lärarkåren och dess företrädare har ändå lyckats lägga en grund för en kommande uppvärdering av yrkets status, och därmed också för en högre lön. De har ett folkligt stöd (lärare anses vara underbetalda) liksom ansvariga politikers. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger som brukligt att lönesättningen är upp till arbetsmarknadens parter, men det är uppenbart vad han tycker om lärarlönerna. Nu återstår att få arbetsgivaren, Sveriges 290 kommuner, att betala. Detta kommer dock att ta tid, även om viljan finns där.
Att höja statusen för en hel yrkesgrupp är ett långsiktigt arbete. Särskilt tidskrävande är det om yrkesgruppen är stor, huvudsakligen offentliganställd och har en stor andel kvinnor. Det visar inte minst sjuksköterskornas kamp för högre löner under senare år.
Forskaren Ylva Ulfsdotter Eriksson, universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet, visade i sin avhandling Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas (2009) hur svenskar ser på olika yrkens status. Inte överraskande är det yrken som kräver lång utbildning och ger bra betalt som generellt ges högst status.
Betydelsen av andelen kvinnor i ett yrke är inte entydig. Lågstatusyrken påverkas inte alls av en ökad andel kvinnor, medan högstatusyrken kan göra det. Läraryrkets status har sänkts i takt med att fler kvinnor sökt sig till yrket, medan läkarna, psykologerna och tandläkarna behållit en hög status trots samma utveckling.
Ulfsdotter Eriksson visar också vilken status svenskarna tycker att olika yrken borde ha. Till de mest undervärderade yrkena hör då polis, sjuksköterska, grundskollärare och städare, yrken där samhällsnyttan anses vara stor i förhållande till lönen. Denna folkliga förankring är en viktig förutsättning för att höja yrkets status, men det räcker inte.
Regeringen har lagt grunden för att uppvärdera läraryrket genom en rad reformer. En helt ny och förbättrad lärarutbildning är en viktig sådan (utbildning ger som sagt status), liksom en stärkt lärarroll. Effekten av den nya lärarlegitimationen är mer osäker då erfarenheterna av den åtgärden skiljer sig åt mellan olika yrken (som mellan läkare och sjuksköterskor).
Den enskilt viktigaste åtgärden är kanske i stället införandet av karriärsmöjligheter för lärare. I ett första steg tillförs 200 miljoner kronor till kommunerna 2012 för bland annat inrättande av lektorstjänster på skolorna. Den öronmärkta tilldelningen ökar stegvis till en miljard 2015 och syftet är dels att belöna de duktigaste lärarna, dels att yrket ska bli mer attraktivt så att fler lockas till lärarutbildningarna.
Till de andra argumenten för höjda lärarlöner kan läggas att akademikerförbundet Sacos beräkning av livslönen (nettoinkomsten mellan 19 och 85 år) för 36 olika utbildningsinriktningar på högskolan (2011) visar att det är en förlustaffär att utbilda sig till lärare. Lärare på alla nivåer har en lägre sammanlagd livsinkomst jämfört med dem som endast har gymnasieutbildning.
Lärarna kommer att höja sina löner redan i år, mer än de flesta andra grupper. Men med en lågkonjunktur i antågande, som ger högre arbetslöshet och minskade skatteintäkter, riskerar löneökningarna ändå att bli en besvikelse. Kommunerna har inte råd. Löneavståndet till exempelvis ingenjörer och ekonomer kommer därför inte att ätas upp i ett nafs (som lärarfacken hoppas med sitt krav på 10 000 kronor mer).
Men vissa lärare kan komma i kapp redan om några år. Och det får vara gott nog som en början på en resa mot en högre status för lärarna samt, vilket är det grundläggande skälet för att stödja lärarnas krav, en bättre utbildning för barnen.